ֱ

15 september 2026

Fyra forskare tidigt i karriären får möjlighet att ägna tre år åt forskning inom nationalekonomi eller ekonomisk historia vid ֱs universitet. Nu öppnar utlysningen av stipendierna, som delas ut och finansieras av Catharina Högbom och Michael Cocozzas stiftelse för forsknings-, och kulturändamål i ֱs kommun.

En trottoar av tegel med bänkar intill en byggnad.

Avdelningen för nationalekonomi vid Linköpings universitet tar emot ansökningar till två forskningsstipendier inom nationalekonomi och två inom ekonomisk historia. Stipendierna ger fyra forskare tidigt i karriären möjlighet att ägna tre år åt forskning vid Linköpings universitet.

Avdelningen för nationalekonomi väljer ut och nominerar kandidater till stiftelsen. Det är stiftelsen som fattar det slutliga beslutet om vilka som tilldelas stipendierna.

Syftet med satsningen är att bidra till att stärka forskningsmiljöerna inom nationalekonomi och ekonomisk historia vid Linköpings universitet och samtidigt stödja forskare tidigt i karriären med hög vetenskaplig potential.

Varje stipendium omfattar tre års forskning på heltid och uppgår till totalt 1 965 000 kronor. Planerad start är i mitten av 2027 eller enligt överenskommelse.

– De här stipendierna ger oss möjlighet att attrahera lovande forskare och samtidigt stärka forskningsmiljöerna inom nationalekonomi och ekonomisk historia vid Linköpings universitet. Tre år med möjlighet att fokusera på forskning ger goda förutsättningar för att utveckla ny forskning, säger Ali Ahmed, professor och avdelningschef för nationalekonomi vid Linköpings universitet.

Forskning inom två ämnesområden

De två stipendierna inom nationalekonomi är öppna för projekt inom hela ämnesområdet. Forskningen kan exempelvis handla om arbetsmarknad, utbildning, bostäder, hälso- och sjukvård, offentlig ekonomi, finans, utvecklingsekonomi, beteendeekonomi, miljö- och resursekonomi, politisk ekonomi, internationell ekonomi eller makroekonomi. Även frågor som rör jämlikhet och hållbar utveckling ingår.

Kvantitativa metoder, experimentella angreppssätt och forskning baserad på registerdata eller andra stora datamängder välkomnas särskilt. Även teoretisk forskning och projekt som kombinerar olika metoder är välkomna. Stipendiaterna förväntas också sprida sin forskning och bidra till samhällsdebatten och utvecklingen av kunskapsbaserad policy.

De två stipendierna inom ekonomisk historia är öppna för forskning om hur ekonomier och människors materiella levnadsvillkor har utvecklats över tid och hur ekonomiska processer har samspelat med institutioner, teknik, politik och samhälle.

Projekten kan exempelvis handla om ekonomisk tillväxt och utveckling, levnadsstandard och ojämlikhet, arbetsmarknad, demografi, handel och globalisering, institutioner och staten, teknik och innovation eller entreprenörskap och företagande. Kvantitativa studier baserade på historiska databaser, registerdata eller andra historiska källor uppmuntras särskilt, men även kvalitativa metoder och kombinationer av olika metoder är välkomna.

För forskare tidigt i karriären

För stipendierna inom nationalekonomi krävs doktorsexamen i nationalekonomi, avlagd högst fem år före sista ansökningsdag.

För stipendierna inom ekonomisk historia krävs doktorsexamen i ekonomisk historia eller ett närliggande ämne, exempelvis nationalekonomi, ekonomisk geografi, ekonomisk demografi, statistik eller historia. Även här ska doktorsexamen ha avlagts högst fem år före sista ansökningsdag.

Forskningen ska bedrivas vid Campus Valla vid Linköpings universitet. Stipendiaterna ska vara bosatta och folkbokförda i Linköpings kommun under stipendieperioden.

Sista ansökningsdag är 1 december 2026.

Vill du veta mer? Information om stipendierna och hur du ansöker finns i dokumenten nedan.

Mer information om stipendierna

Läs mer om Catharina Högboms och Michael Cocozzas stiftelse för forsknings- och kulturändamål i ֱs kommun

Organisation

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ֱs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.