ÌÇĐÄֱȄ

02 oktober 2025

Fem tankstationer och egen produktion med markburen gasledning. Familjen Birgersson på Hagelsrums gård i Målilla är både påhittiga och har modet att satsa.

Biogasproduktion, Hagelsrum, MÄlilla. Fotograf: Ulrik Svedin

− Vi tycker att det Ă€r viktigt och ser samtidigt mycket nytta med biogasen. Och det finns hela tiden nya steg att ta för att utöka, sĂ€ger lantbrukaren Tom Birgersson som ocksĂ„ Ă€r alumn frĂ„n Linköpings universitet dĂ€r han studerade kemisk biologi.

Biogasproduktion, Hagelsrum, MÄlilla.
En tankstation för biogasfordon.
Lantbruk och biogas passar bra ihop. Verksamheten har hela tiden vuxit sedan familjen Birgersson tog över gÄrden 2008. Med över 600 kor blir det mycket gödsel, men nu hÀmtar de Àven substrat frÄn andra gÄrdar i nÀrheten. Tom Birgersson visar runt pÄ anlÀggningen dÀr de har i flera omgÄngar dubblat effekten, frÄn fyra till 24 gigawattimmar, pÄ ett decennium. Och de sÀtter hela tiden nya mÄl:

− Vi tror att vi snart Ă€r uppe i 27 gigawattimmar om Ă„ret, sĂ€ger Tom Birgersson.

De Àr beroende av att kunna distribuera och sÀlja gasen, som Àr komprimerad men inte i flytande form. Att regionen har satsat pÄ biogasfordon har förstÄs hjÀlpt till. För att minska transporterna in och ut frÄn gÄrden har de lagt ner en markbunden ledning till sin nÀrmaste tankstation, vid genomfarten i MÄlilla. De andra stationerna finns i Vimmerby, Hultsfred, Eksjö och Högsby.

Biogasproduktion, Hagelsrum, MÄlilla.Fotograf: Ulrik Svedin
Lager av biogas och substrat pÄ Hagelsrum i MÄlilla.

− LĂ€nstrafikens satsning har varit avgörande för oss. Trenden mot elektrifiering Ă€r förstĂ„s oroande men betyder bara att vi kanske fĂ„r hitta andra kunder, och kanske lĂ€ngre bort, sĂ€ger Tom Birgersson.

Han ser en framtid i biogasen, men understryker att det krĂ€ver ett stĂ€ndigt förbĂ€ttringsarbete och att investeringsstöd av typen ”Klimatklivet” Ă€r betydelsefullt.

− Det Ă€r svĂ„rt att starta en sĂ„dan hĂ€r verksamhet utan stöd. Gödsel och matavfall har vi ju Ă€ndĂ„. Men vi kan anvĂ€nda dessa resurser till energi och gödning pĂ„ sĂ„ mĂ„nga sĂ€tt som möjligt. Det hĂ€r blir allt viktigare i samhĂ€llet, ju mer vi börjar tĂ€nka pĂ„ bĂ„de hĂ„llbarhet, beredskap och sjĂ€lvförsörjning, sĂ€ger Tom Birgersson.

Hagelsrum, MÄlilla, informerar om biogasproduktionen.Fotograf: Ulrik Svedin
Hagelsrums gÄrd har satsat pÄ information om biogas.


Mer läsning

Studiebesök om biogas pÄ Gotland.

Biogaslösningar kräver flera tankar samtidigt

Det kan vara svårt för beslutsfattare att förstå och kunna väga in alla hållbarhetseffekter med biogassystem. En ny rapport lyfter fram 53 olika effekter, varav de allra flesta påverkar samhället positivt.

Flera personer studerar biogasanlÀggning.

Flexibelt på många sätt

- Det vi håller på med är verkligen cirkulärt. Och det är inte fossilt. Gödseln kommer tillbaka till åkrarna, förädlad och fin, berättar Deniz Erol, vd på More Biogas.

Man som förelÀser.

"Berättelsen om europeisk biogas måste ut"

Tekniken runt biogasen fungerar. Men inte bara teknisk finess kommer att avgöra om biogasen införs i större skala. Biogaslösningarna ingår i ett helt samhälle, säger professor Mats Eklund. Läs mer i bildspelet från Biogasresan 2025!

Flera personer studerar biogasanlÀggning.

Flexibelt på många sätt

- Det vi håller på med är verkligen cirkulärt. Och det är inte fossilt. Gödseln kommer tillbaka till åkrarna, förädlad och fin, berättar Deniz Erol, vd på More Biogas.

Man som styr en biogas-traktor.

Självförsörjning en drivkraft för biogas-bonden Lars Paulson

Självförsörjning en drivkraft för biogas-bonden Lars Paulson Med omkring 500 kor, en egen biogasanläggning och elproduktion har lantbrukaren Lars Paulson tagit stora kliv mot självförsörjning på energi.

TvÄ mÀn som förelÀser i laboratorium.

Här blir gräset till livsmedel

Flera forskningsprojekt i Norden visar att det går att utvinna växtproteiner ur till exempel vallgräs. Och därefter biogas. Ett av projekten pågår vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord med bÀrbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.