ֱ

24 mars 2026

Den 20 mars disputerade Johan Andersson, doktorand på Barnafrid med sin avhandling om våldsutsatthet och psykisk hälsa bland unga som flytt till Sverige – och hur dessa relaterar till varandra.

Porträtt på Johan Andersson som håller i en blomma. Fotograf: Emma Hedlin

Antalet människor som befinner sig på flykt i världen har ökat stadigt de senaste 15 åren, och 2024 nåddes en ny rekordnivå med uppskattningsvis 123 miljoner människor på flykt världen över. En majoritet av dessa är unga under 25 år. Samtidigt är bilden av unga som flytt ofta generaliserad: gruppen beskrivs återkommande som särskilt sårbar och starkt förknippad med psykisk ohälsa. Johan Anderssons avhandling visar att verkligheten är mer komplex än så.

– Unga på flykt beskrivs ofta som en enhetlig och sårbar grupp, men våra resultat visar att det finns stora variationer. Många mår faktiskt bra och fungerar väl i sin vardag, säger Johan Andersson.

Avhandlingen består av fyra studier, varav tre bygger på data från forskningsprojektet Den Långa Resan, där 296 barn och unga vuxna som flytt till Sverige intervjuades om sina liv, sin hälsa och sina erfarenheter av våld.

Unga som flytt är inte bara sårbara individer

Unga som flytt till Sverige har många olika bakgrunder – från trygga uppväxter till liv i långvariga konflikter, från säkra resvägar till farliga flyktförsök, och med starkt varierande villkor efter ankomsten. Resultaten visar att subgruppen med god psykisk hälsa, gott välmående, fungerande vardag och låga nivåer av traumasymtom var vanligast. Samtidigt var våldsutsatthet vanligt både före och under flykten, och fortsatte i vissa fall även efter ankomsten till Sverige. Vissa typer av våld, särskilt bevittnande av krigsrelaterade händelser, var mycket vanliga. Resultaten visar också att tidpunkten för våldsutsattheten spelar roll för kopplingen till den psykiska ohälsan.

Ett rum fullt av människor som sitter vid skrivbord framför en projektorskärm.

Avhandlingen lyfter även förekomsten av diagnosen komplext posttraumatiskt stressyndrom (CPTSD) som visade sig vara vanligt, och att komma till Sverige utan föräldrar eller andra viktiga vuxna och att tidigare ha varit utsatt för barnmisshandel var särskilt kopplat till psykisk ohälsa.

Sammanfattningsvis visar avhandlingens resultat att unga som flytt inte nödvändigtvis måste visa symtom på psykisk ohälsa, utan många mår bra, har få traumasymtom och klarar sig väl i vardagen.

– Resultaten visar att unga som flytt inte bara är sårbara individer, de är också individer med stor motståndskraft, säger Johan.

En ökad trygghet efter ankomst till Sverige tillsammans med en förändrad lagstiftning tror Johan är viktiga pusselbitar för att förbättra den psykiska hälsan bland unga som flytt.

Hopp för framtiden

Avhandling som är uppspikad.Emma Hedlin

Johan avslutar sin disputation med att beskriva hur arbetet med avhandlingen har gett honom en starkare känsla av hopp.

– Om jag skulle jobba kliniskt igen skulle jag känna en starkare känsla av hopp. När man bara arbetar på klinik är det lätt att bli cynisk eftersom alla man möter mår dåligt på ett eller annat sätt. Det här arbetet och de här erfarenheterna har gjort att jag har fått träffa personer som ändå mår bra i jobbiga situationer, vilket har gett mig en hoppfull känsla för framtiden.

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ֱs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.