ֱ

19 februari 2021

Kommer digital teknik att leda till förbättrad hälsa för befolkningen i framtiden? Det är studenter som gått LiU:s unika satsning inom e-hälsa övertygade om och har nu utvecklat en prototyp där Digital Tvilling integreras med Hälsosamtalet.

Bild på ett hjärta i snön Fotograf: Annika Johansson

Hälsosamtalet är en satsning på hälsoundersökningar med tillhörande samtal om hälsa inom sjukvården. Det erbjuds idag ett mindre antal 40-, 50-, 60- och 70-åringar i Region Östergötland för att uppmärksamma deras vanor, främja hälsa och förebygga sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar. Samtalet erbjuds var tionde år och mellan gångerna är personerna själva ansvariga för att upprätthålla eller skapa goda vanor.

Bild på studentHenrik Podéus– Men med så lång tid mellan uppföljningarna kan det vara lätt att tappa fokus på målet. Då kan gränssnittsprototypen MeHealth som vi utvecklade i vårt slutprojekt hjälpa till att hålla igång motivationen, säger Henrik Podéus.

Han är student på civilingenjörsprogrammet i teknisk biologi och tillhör första kullen studenter som gått LiU:s nya satsning inom e-hälsa. Tillsammans med fyra andra civilingenjörsstudenter och två masterstudenter inom medicinsk vetenskap har han utvecklat en prototyp där hälsosamtalet knyts samman med Digital Tvilling.

Digital Tvilling är baserad på matematiska modeller och utvecklad av LiU-forskare inom systembiologi vid Institutionen för medicinsk teknik (IMT).

– Genom att göra en kontroll på dina hälsodata idag kan du med hjälp av Digital Tvilling se din modellerade kroppsrespons och på så sätt följa hur din resa mot förändrade vanor leder till hälsoförbättringar, säger Henrik Podéus.

Bild på studentAlexander Doane– Gränssnittet vi har utvecklat blir ett verktyg för att vidmakthålla de nya vanorna och ett sätt att lättare visualisera hur det går för den valda strategin. Följer du en viss plan kan du se i MeHealth hur till exempel vikten minskar eller glukosvärdena blir bättre, säger Alexander Doane, legitimerad arbetsterapeut och student på masterprogrammet i medicinsk vetenskap.

– Förhoppningsvis blir det väldigt stimulerande när du ser skillnaden. Det blir dessutom personifierat och unikt för just dig, säger Henrik Podéus.

På forskningsstadiet

Projektet MeHealth är än så länge på forskningsstadiet men framtidsvisionen är att det ska integreras i verkliga hälsosamtal inom vården.

– Planen är att det på sikt ska bidra till att öka regionens preventiva arbete och vara ett sätt att promota en hälsosam livsstil, säger Henrik Podéus.

Prototypen är utvecklad utifrån intervjuer med vårdpersonal som utför hälsosamtal.

– Vi pratade med flera distriktssjuksköterskor inom primärvården och en verksamhetschef för att se om vi var på rätt spår och under dessa intervjuer har det framkommit ett stort intresse för en sådan här lösning som vi nu har utvecklat, säger Alexander Doane.

– Datainsamlingen kunde vi däremot tyvärr inte genomföra på riktiga vårdtagare på grund av pandemin. Istället har vi byggt prototypen utifrån en datainsamling som vi gjorde på oss själva. Men mätningar av hälsodata är något som är tänkt att göras på friska personer innan de blir sjuka så det ligger ändå helt i linje med det preventiva arbetet, säger Henrik Podéus.

Det roligaste med projektet och kurserna i e-hälsa tycker de har varit samarbetet mellan medicinare och teknologer.

– Det är också det vi lärt oss mest ifrån. Vi lär oss på olika sätt eftersom vi har olika bakgrunder och är teoretiskt skolade på olika sätt, säger Henrik Podéus.

– Det var lärorikt att behöva motivera en etikprincip och kul med ett riktigt grymt samarbete, säger Alexander Doane.

Att få jobba med ett ämne som ligger i framkant lyfter de också fram som stimulerande.

– E-hälsa är framtiden, även om det inte går att ersätta vården rakt av, säger Alexander Doane.

– Nej, men när allt större behov ställer krav på vårdgivare att de ska göra mer för varje timme kan verktyg som MeHealth avlasta. Andra samhällsorgan går mot digitalisering, som exempelvis bankerna, så varför kan inte vården digitaliseras också? säger Henrik Podéus.

Utbildningar med kurser inom e-hälsa

Kvinna sitter i digitalt möte framför en datorskärm.

Masterprogrammet i medicinsk vetenskap, 120 hp

Läs på distans med huvudområde arbetsterapi, fysioterapi, folkhälsovetenskap, logopedi, medicinsk pedagogik eller omvårdnadsvetenskap. Passar dig som sedan vill forska, undervisa, bli specialist eller utveckla verksamheter.

En person genomför experiment med avancerad utrustning.

Civilingenjör i teknisk biologi, 300 hp

Civilingenjörsprogrammet i teknisk biologi ger dig spetskunskaper i bioteknik. Utveckla nya biobränslen, bygg sensorer för sjukdomsdiagnostik eller forska fram material som integreras med levande vävnad för att läka skador. Valbara kurser i e-hälsa.

Civilingenjör i informationsteknologi, 300 hp

Civilingenjörsprogrammet i informationsteknologi är unikt genom att du redan från start jobbar med problemlösning i team med dina klasskamrater. Med teknisk spets och mjuk kompetens passar du i ledande roller inom hela IT- och kommunikationsfältet.

Kontakt

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ֱs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.