ÌÇĐÄֱȄ

04 april 2022

Den första februari genomfördes webbinariet ”Torkning och lagring av spannmål” med runt 150 deltagare. Webbinariet arrangerades i samverkan mellan Agtech 2030 och SmartAgri under namnet Smart Agtech inom ramen för kommunikationskonceptet Agroväst Gröna möten.

Silos för torkning.
Två silos för torkning. Foto: Tolefors.

Viktig kunskap för svenskt lantbruk

Forskning har visat att så mycket som 10% av alla livsmedel i världen förstörs genom bristfällig torkning och lagring. För den enskilde lantbrukaren står stora ekonomiska summor på spel om inte torkning och lagring fungerar. Torkning är extra viktigt i länder som Sverige där fukthalten på skördade produkter kan vara betydande. Behovet av kunskap kring kvalitet vid torkning av spannmål ökar också bland lantbrukarna.

– Det är väldigt viktigt med torkning, lagring och andra konserveringsmetoder för dagens lantbrukare. De behöver hålla koll på både tekniken och ekonomin och noga välja vad som är den bästa lösningen för varje enskild gårds behov och typ. Jag hör ofta att det finns ett behov av oberoende rådgivning, säger Per Frankelius, universitetslektor i företagsekonomi vid Linköpings universitet, och proccesledare för Agtech 2030.

Sammanfattningsvis

Webbinariet bjöd totalt nio talare inom olika områden och alla deltagarna bidrog med stort engagemang och mycket kommentarer som besvarades löpande och i chatten. Per Frankelius, som modererade seminariet, sammanfattade upplevelsen i slutet av dagen med tio ”Bullet Points”;
  1. Vi lever i en ny tid nu. I de uppkopplade systemens värld.
  2. Att väga är att veta. Lantbrukare har vägt i alla tider men dagens teknik erbjuder nya möjligheter.
  3. Prognosernas betydelse. Möjligheter i att kunna ta vara på de prognoser som finns och hitta indikatorer är under kraftig utveckling.
  4. Fossila alternativ. Ersätter diesel som varit central som energikälla för torkning.
  5. Helhetssynen är avgörande. Skördekapaciteten är alltid viktig men ofta är inte mottagningskapaciteten i tork och silo på gården i samma nivå – alla delar måste hänga ihop.
  6. AI kommer närmre. Nu kopplar vi ihop flera tork- och siloanläggningar på samma sätt som lantbruksmaskiner pratar med varandra. Ovanpå detta adderas förstås artificiell intelligens.
  7. Spårbarheten driver hållbarheten. Genom att dela information om hela värdekedjan kan vi argumentera för enskilda gårdars mervärden.
  8. Nya torkmetoder. RISE berättade om nio olika tekniker, ex: infraljudsteknik, IR- och mikrovågsteknik
  9. Torkteorin som grund. Kunskapen kring de biologiska processerna behöver öka än mer.
  10. Planlager och kalluftstorkar. Genom moderna högtrycksfläktar kan klassiska koncept få sin renässans.

Läs mer seminariet i sin helhet, och om respektive föreläsare.


Kontakt

Nyheter från Agtech 2030

En grupp mÀnniskor som stÄr runt varandra.

Ny teknik på Elmia Lantbruk

Autonoma robotar, AI-baserade kamerasystem och torkning av spannmål med infraljud var några av de tekniska lösningarna för framtidens lantbruk som besökarna kunde upptäcka på Innovationsarenan under Elmia Lantbruk.

Ett fÀlt med solrosor och en grusvÀg.

Nytt projekt ska stärka jordbruksinnovation i Ukraina

ÌÇĐÄֱȄs universitet har fått 2 miljoner kronor för ett nytt samarbete med ukrainska partner. Projektet AgrInnEco ska stärka innovation och entreprenörskap inom jordbruket i Charkivregionen.

Anders Thellberg, SIS, Per Frankelius, LiU och Tomas Klingström, SLU.

Sverige får starkare röst i utformningen av framtidens digitala lantbruk

Agtech Sweden och Kunskapsnavet för jordbrukets digitalisering tar ytterligare ett kliv in på den internationella scenen för att påverka hur framtidens jordbruk digitaliseras. Genom Per Frankelius har initiativen valts in i två nya expertgrupper.

Vinnväxt-initiativet Agtech 2030

Senaste nytt från LiU

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.

NÄgra personer som stÄr i ett rum.

Gömda och glömda 2D-material upptäcks med AI

Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid LiU hittat tidigare förbisedda förekomster av 2D-materialen MXener i äldre databaser. Fynden har inspirerat forskarna att skapa nya material med mer hållbara syntesmetoder än tidigare.

En tegelbyggnad med en skylt pÄ sidan.

LiU får 128 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har beslutat om fördelningen av bidrag i tre stora utlysningar. ÌÇĐÄֱȄs universitet får totalt 128 miljoner kronor fördelat på 30 forskare som bland annat ska forska om rädsla, konstgjorda nervceller och exkludering i förskolan.