ÌÇĐÄֱȄ

06 oktober 2026

Produktionen har fördubblats sedan starten. Den största utmaningen för biogasanläggningen i Vårgårda är inte att producera mer biogas. Det är att hitta tillräckligt många kunder i närheten.

Man stÄr och berÀttar för andra mÀn inne i fabriksmiljö. Fotograf: Ulrik Svedin
Nils Norén, driftchef, Vårgårda-Herrljunga Biogas.

– Nyligen hade vi nĂ„gra politiker hĂ€r pĂ„ besök. Jag förklarade för dem att vi behöver kunder i omrĂ„det. Vi har komprimerad biogas. Vi har ansökt om stöd för att bygga upp en anlĂ€ggning för flytande biogas, men vi Ă€r inte dĂ€r Ă€nnu, sĂ€ger Nils NorĂ©n, driftchef pĂ„ VĂ„rgĂ„rda-Herrljunga Biogas.

NÀr biogasanlÀggningen startade 2014 producerades omkring 17 gigawattimmar biogas per Är. I dag uppgÄr produktionen till cirka 33 gigawattimmar. Det motsvarar ungefÀr 3,3 miljoner liter diesel. Detta tack vare flera smarta investeringar, och samarbeten pÄ den lokala marknaden.

Ìę

BiogasanlÀggning. Ulrik Svedin
BiogasanlÀggningen i VÄrgÄrda.

Trots att de anvÀnder el och trÀflis pÄ anlÀggningen samt brÀnsle till transporter ger produktionen betydligt mer energi tillbaka:

°­±đČúČčČúČőĂ„Čő

– Det Ă€r hĂ„llbarhet för mig! Totalt anvĂ€nder vi cirka 5–6 gigawattimmar energi för att producera 33 gigawattimmar biometan. Och vi blir mer effektiva för varje Ă„r, vilket gör att vi kan minska mĂ€ngden el och trĂ€flis, sĂ€ger Nils NorĂ©n.

De har gjort stora investeringar i anlÀggningen. Cirka 60 procent av rÄvarorna bestÄr av gödsel frÄn kor, grisar och kycklingar. DÀrutöver anvÀnds bland annat slakteriavfall, fett frÄn fettavskiljare och kasserade livsmedel.

– Det kan handla om allt frĂ„n kaviar och ketchup till kebabsĂ„s som inte lĂ€ngre kan sĂ€ljas. Förpackningarna separeras frĂ„n innehĂ„llet i en sĂ€rskild maskin. Det organiska materialet gĂ„r vidare till biogasproduktionen medan plast och andra förpackningsmaterial Ă„tervinns.

Ìę

Bild pÄ maskin. Ulrik Svedin
Maskinen pÄ biogasanlÀggningen i VÄrgÄrda separerar förpackningar frÄn innehÄllet.
Företaget sköter sjÀlv transporterna av gödsel och biogödsel.

– Det gĂ„r aldrig tomma lastbilar i nĂ„gon riktning, vilket gör transporterna effektiva.
AnlĂ€ggningen tar emot omkring 180–200 ton substrat per dag och har tillstĂ„nd att hantera upp till 99 500 ton per Ă„r.

Extra fart

I dag finns fyra rötkammare pÄ anlÀggningen. Senast i vÄras byggdes en mottagningstank pÄ 2 500 kubikmeter, vilket gör det möjligt att ta emot stora mÀngder restprodukter frÄn exempelvis livsmedelsindustrin och anvÀnda dem successivt i produktionen.

– Mottagningstanken gör att vi alltid har substrat. Det ger oss möjlighet att fĂ„ lite extra fart pĂ„ biogasprocessen nĂ€r det behövs, genom att blanda in substrat med riktigt högt energivĂ€rde.

Ìę

man och kvinna som diskuterar ute pÄ en biogasanlÀggning. Ulrik Svedin
Professor Renata Rodriguez frÄn Brasilien diskuterar biogaslösningar med Mats Eklund, professor vid Linköpings universitet.
AnlÀggningen startades av lokala entreprenörer, som Àr kvar i verksamheten. Bakom satsningen stÄr ett 30-tal aktieÀgare, varav tolv Àr lantbrukare som levererar gödsel till anlÀggningen.

Ìę

BiogasanlÀggningen i VÄrgÄrda har flerÄrsavtal pÄ biogasleveranser, vilket gör att verksamheten gÄr runt. Och de har en ledning som gÄr direkt till en tankstation för fordonsgas. Men just nu producerar de mer Àn vad de kan sÀlja.

– Det innebĂ€r att vi mĂ„ste fackla bort stora mĂ€ngder gas. Det Ă€r frustrerande att behöva fackla bort energi som hade kunnat komma till anvĂ€ndning. Men sĂ„ Ă€r fallet.

Det Àr frustrerande att
behöva fackla bort energiÌę

Det kan vara svÄrt att fÄ lönsamhet i att transportera komprimerad biometan (CBG) lÀngre strÀckor. I komprimerad form tar gasen för stor plats. Genom att kyla ner gasen till flytande form fÄr man flytande biometan (LBG), som innehÄller betydligt mer energi per volymenhet.

– En sĂ„dan anlĂ€ggning Ă€r en stor investering för oss, pĂ„ cirka 40 miljoner kronor. Mitt budskap till politikerna Ă€r att de mĂ„ste stötta konsumtionen av gas som produceras nĂ€ra. Gör det attraktivt för industrin att konvertera till biometan i stĂ€llet för naturgas!

Flytta fokus

Mats Eklund, professor och mÄngÄrig förestÄndare för Biogas Solutions Research Center vid Linköpings universitet kÀnner igen frÄgestÀllningen och kommenterar den sÄ hÀr:

– De flesta av vĂ„ra politiker Ă€r intresserade av biogas. Vi ska nog aldrig anta nĂ„got annat. Men de har samtidigt vĂ€ldigt mĂ„nga andra frĂ„gor att prioritera. Jag tror att vi behöver flytta fokus lite frĂ„n gas- och energifrĂ„gan. Och lĂ€gga mer kraft pĂ„ matsĂ€kerhet och beredskap. DĂ€r har biogasen ocksĂ„ en vĂ€ldigt viktig roll, sĂ€ger Mats Eklund.

Ìę

En grupp personer pÄ en biogasanlÀggning, utomhus. Ulrik Svedin
BiogasanlÀggningen i VÄrgÄrda fick besök av BSRC:s medlemmar pÄ studieresa.

Ìę

Biogasresan 2026

Biogas Solutions Research Centers studieresa 2026: 24 deltagare, hÀlften frÄn forskarvÀrlden (en grupp kom frÄn Brasilien för att delta pÄ studieresan) och hÀlften frÄn nÀringslivet. PÄ resan görs studiebesök i olika verksamheter som Àr kopplade till biogaslösningar. 2026 gick resan till de hÀr platserna:

Dag ett:

Dag tvÄ:

Dag tre:

Kontakt

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.

NÄgra personer som stÄr i ett rum.

Gömda och glömda 2D-material upptäcks med AI

Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid LiU hittat tidigare förbisedda förekomster av 2D-materialen MXener i äldre databaser. Fynden har inspirerat forskarna att skapa nya material med mer hållbara syntesmetoder än tidigare.

En tegelbyggnad med en skylt pÄ sidan.

LiU får 128 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har beslutat om fördelningen av bidrag i tre stora utlysningar. ÌÇĐÄֱȄs universitet får totalt 128 miljoner kronor fördelat på 30 forskare som bland annat ska forska om rädsla, konstgjorda nervceller och exkludering i förskolan.