I dag Àr den hÀr platsen ett ledande exempel pÄ industriell cirkulÀr ekonomi. En nÀra samverkan med lokala industrier, jordbruk och kommun har byggts upp i ett sÄ kallat symbioscentrum.
â IdĂ©n Ă€r enkel: Att ta till vara restprodukter frĂ„n fiskindustrin och skapa nya vĂ€rden lokalt. De organiska restströmmarna anvĂ€nds för att producera biogas och biogödsel. Biogasen anvĂ€nds för vĂ€rme och elproduktion som kommer till nytta i nĂ€rliggande industrier. Samtidigt Ă„terförs nĂ€ringsĂ€mnen frĂ„n biogödseln till jordbruket, förklarar Claes Lundberg, en av grundarna av Rena Hav.
Det fanns risk för att
industrierna mĂ„ste flyttaÂ
För 15 Ă„r sedan dominerades omrĂ„det av tre stora fiskindustrier, Leröy, Marenor (dĂ„varande Domstein) och Orkla (dĂ„varande Abba). Industrin vĂ€xte sig större Ă€n vad den befintliga vattenreningen klarade av. Dessutom transporterades stora mĂ€ngder slam och fiskrens till biogasanlĂ€ggningar lĂ„ngt bort i Norge och Danmark, med COâ-utslĂ€pp som följd.
â Det fanns risk för att industrierna mĂ„ste flytta, berĂ€ttar Claes Lundberg.
Ulrik Svedin
Biogasen uppgraderas Ànnu inte till fordonsgas utan skickas via rörledning direkt till industrierna intill eller till generatorer. PÄ sÄ vis kan den anvÀndas till bÄde vÀrme, kyla och elproduktion. Biogasproduktionen kan anpassas efter elpriserna, vilket ger möjlighet att bidra med effekt nÀr elnÀtet behöver det som mest.
Kraftigt minskade utslÀpp
En avgörande del av satsningen har varit vattenreningen. Genom investeringar i teknik och genom att rekrytera erfarna specialister inom processvattenrening har utslÀppen av syreförbrukande Àmnen till havet minskat med cirka 99 procent, frÄn omkring 160 ton per Är. KvÀveutslÀppen har samtidigt reducerats i steg frÄn 12,6 ton till mindre Àn fyra ton per Är.
NÀringsÀmnen som tidigare gick förlorade anvÀnds nu i stÀllet som gödsel i jordbruket.
â Vi har kontinuerligt lĂ€rt oss mer om vĂ„r vattenreningsprocess. I början hade vi en del problem med att styra processens biologi och fick en del skumbildning. Men sedan flera Ă„r styr vi den systematiskt och har haft en bra förbĂ€ttringskurva.
De nÀringsrika restprodukterna blev ocksÄ grunden för ett eget gödselmedel. Effekterna uppmÀrksammades nÀr en lantbrukare av misstag skapade tydliga jÀmförelseytor pÄ ett fÀlt efter problem med sitt GPS-system. Skillnaderna i grödornas höjd och fÀrg kunde ses redan efter nÄgra dagar.
â Det ledde till att produkten senare testades Ă€ven av villaĂ€gare och hobbyodlare. Enligt anvĂ€ndarna gav gödseln mycket goda resultat. Vi har nu ett eget varumĂ€rke för gödningsmedel.
NĂ€sta steg blev lax
Efter hand började företaget fundera över hur restströmmarna kunde anvÀndas Ànnu bÀttre. Om materialet kunde bli energi och gödsel, varför inte livsmedel? Det blev starten pÄ satsningen pÄ landbaserad laxodling.
â Fördelarna Ă€r stora. I ett slutet system gĂ„r det att kontrollera vattenkvaliteten, samla in nĂ€ringsĂ€mnen och minska förekomst av exempelvis laxlus, som Ă€r ett stort problem i havsbaserad odling. Samtidigt kan man fĂ„nga in och Ă„tervinna fosfor och andra resurser som annars riskerar att gĂ„ förlorade, sĂ€ger Claes Lundberg.
De lÄnga tillstÄndsprocesserna har stundtals varit frustrerande, men enligt företaget har de ocksÄ gett tid att förfina tekniken och studera fiskarnas hÀlsa och tillvÀxt.
Byggs i etapper
â Det har lett till att vi nu i stĂ€llet för att köpa fĂ€rdiga lösningar utvecklar ett eget system baserat pĂ„ erfarenheter frĂ„n den egna testanlĂ€ggningen. DĂ€r har vi nu odlat fisk med god hĂ€lsa under lĂ„ng tid, vilket har verifierats forskare frĂ„n Göteborgs universitet.
Planen Àr att bygga ut den landbaserade laxodlingen i etapper, först till cirka 2 000 ton och dÀrefter omkring 4 000 ton produktion per Är. Utbyggnaden ska kompletteras med slakteri och utökad hantering av organiska restströmmar i Renahavs biogasverk.
â Det hĂ€r cirkulĂ€ra systemet har utvecklats i samverkan med omkringliggande företag, jordbruket och med SotenĂ€s kommun samt Göteborgs universitet. Och inte minst Linköpings universitet som har bidragit med kompetens och kunskap kring industriell samverkan och cirkulĂ€r ekonomi.
Genom hela satsningen löper samma tanke: Att lÄta avfall bli en resurs. Biogas, vattenrening, gödsel, fiskfoder och laxproduktion utgör tillsammans delar av ett kretslopp dÀr energi, nÀringsÀmnen och rÄvaror tas till vara och anvÀnds sÄ resurseffektivt som möjligt innan de lÀmnar systemet.
â MĂ„let Ă€r att skapa bĂ„de ekonomiska och miljömĂ€ssiga vĂ€rden genom att ta till vara lokala resurser sĂ„ effektivt som möjligt, sĂ€ger Claes Lundberg.
