ÌÇĐÄֱȄ

25 september 2026

I Stenungsund finns Sveriges största kemiindustri, i änden av det västsvenska gasnätet. Här använder man naturgas och biogas i tillverkningen av viktiga kemikalier.

En grupp mÀnniskor som stÄr och lyssnar pÄ en person. Fotograf: Ulrik Svedin
Gauthier Hanquet, platschef för Perstorp Oxo AB i Stenungsund visar BSRC:s besöksgrupp runt på den stora kemiindustrin.

– Du kommer i kontakt med kemiklustrets produkter varje dag eftersom de Ă€r ingredienser i nĂ€stan allt vi anvĂ€nder till vardags, frĂ„n blodpĂ„sar till bilar, berĂ€ttar Elin Hermansson, programchef pĂ„ HĂ„llbar kemi, som Ă€r en samverkansorganisation mellan kemiföretagen i Stenungsund.

Tillsammans arbetar företagen inom HÄllbar kemi för att möjliggöra för kemiindustrin att stÀlla om till klimatneutralitet.

kvinna förelÀser vid bild.
Elin Hermansson, HÄllbar kemi.
– Kemiföretagen i Stenungsund stĂ„r för cirka tvĂ„ procent av Sveriges koldioxidutslĂ€pp. Samtidigt Ă€r kemiindustrin en viktig del i vĂ€rdekedjan för tillverkning av andra material, sĂ€ger Gauthier Hanquet, platschef för Perstorp Oxo AB i Stenungsund, med cirka 200 anstĂ€llda.

Han visar besöksgruppen frĂ„n Biogas Solutions Research Center runt pĂ„ det stora omrĂ„det. Överallt finns mĂ€ngder av rör som transporterar kemikalier till och frĂ„n olika processer.

– Verksamheten hĂ€r pĂ„gĂ„r 24 timmar om dygnet Ă„ret runt.

Kemiindustriklustret byggdes upp i den lilla kommunen vid vÀstkusten pÄ 1960-talet. Geografiskt ligger Stenungsund bra till med nÀrhet till Göteborg och dess hamn samt tillgÄng till en egen djup industrihamn.

Ìę

Personer i reflexvÀst och hjÀlm som syns bakom rör. Ulrik Svedin
Mahmoud Abdelhamid och Mats Eklund, inne i kemiindustriklustret i Stenungsund.
Borouge International driver anlĂ€ggningen dĂ€r nĂ„gra av de viktigaste rĂ„varorna tas in och genom krackning omvandlas till bland annat eten – en kolvĂ€teförening som Ă€r en av kemiindustrins viktigaste byggstenar. Den transporteras genom rörledningar till de andra kemiföretagen, exempelvis Perstorp, som sedan kan producera aldehyder, alkoholer, syror och estrar. Som slutprodukt kan det till exempel bli sĂ€kerhetsglas, bilinteriör eller kylmedel för tex kylskĂ„p.

En annan rÄvara Àr naturgasen som importeras frÄn Europa via det vÀstsvenska gasnÀtet som strÀcker sig frÄn sydkusten och upp till Gislaved och Stenungsund. Andelen biogas i det nÀtet har ökat markant under det senaste decenniet, mycket tack vare import frÄn Danmark: FrÄn 7,6 procent 2016 till omkring 25 procent och med en topp pÄ 37,5 procent under 2022.

– Det finns en vilja att bli mer sjĂ€lvförsörjande pĂ„ energi i Sverige. Eftersom sĂ„ mycket tillverkning börjar med kemi Ă€r det viktigt för den gröna omstĂ€llningen att förse industrin med biogas, sĂ€ger Mats Eklund, professor och förestĂ„ndare pĂ„ Biogas Solutions Research Center vid Linköpings universitet.

Ìę

Gruppbild. Ulrik Svedin
Gruppen frÄn Biogas Solutions Research Center besökte kemiklustret i Stenungsund.

Biogasresan 2026

Biogas Solutions Research Centers studieresa 2026: 24 deltagare, hÀlften frÄn forskarvÀrlden (en grupp kom frÄn Brasilien för att delta pÄ studieresan) och hÀlften frÄn nÀringslivet. PÄ resan görs studiebesök i olika verksamheter som Àr kopplade till biogaslösningar. 2026 gick resan till de hÀr platserna:

Dag ett:

Dag tvÄ:

Dag tre:

Läs mer: Västsvenska gasnätet

Kontakt

Biogas Solutions Research Center (BSRC)

Senaste nytt från LiU

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.

NÄgra personer som stÄr i ett rum.

Gömda och glömda 2D-material upptäcks med AI

Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid LiU hittat tidigare förbisedda förekomster av 2D-materialen MXener i äldre databaser. Fynden har inspirerat forskarna att skapa nya material med mer hållbara syntesmetoder än tidigare.

En tegelbyggnad med en skylt pÄ sidan.

LiU får 128 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har beslutat om fördelningen av bidrag i tre stora utlysningar. ÌÇĐÄֱȄs universitet får totalt 128 miljoner kronor fördelat på 30 forskare som bland annat ska forska om rädsla, konstgjorda nervceller och exkludering i förskolan.