ֱ

24 november 2022

Kan ungdomsidrott vara ett verktyg för att skapa inkludering och motverka segregation? Aktiviteter som organiseras på ett otraditionellt sätt i områden där målgruppen finns kan vara det, visar forskning som fokuserar på idrott för tjejer.

Bild på tjej på en fotbollsplan. Fotograf: Pixabay
Aktiviteter som ordnas för tjejer med utländsk bakgrund kan bidra till att skapa inkludering i samhället. Det framgår av en ny bok om tjejfotboll, fostran och normkritik skriven av forskare i socialt arbete vid LiU.
Under de senaste decennierna har den sociala och ekonomiska segregationen tilltagit i Sverige. Barn och ungas tillgång till fritidsaktiviteter är ojämlikt fördelad mellan olika befolkningsgrupper, mellan olika geografiska platser och mellan könen. Framför allt tjejer som är födda utomlands eller som har föräldrar som är födda utomlands är underrepresenterade i organiserade fritids- och idrottsaktiviteter.

I en ny bok, ”Bollen i rörelse: Tjejfotboll, fostran och normkritik i den urbana periferin”, har forskare från Linköpings universitet undersökt hur en verksamhet kan arrangeras för att skapa inkludering i samhället genom idrott. Bokens fokus ligger på aktiviteter för tjejer med utländsk bakgrund som bor i invandrartäta och segregerade områden.

Genomtänkta strategier för inkludering

Ulrika Wernesjö, universitetslektor i socialt arbete vid LiU, är en av bokens författare. Hon har under en tid följt aktiviteterna på nära håll genom observationer och intervjuer. Föreningen arrangerar fotboll och futsal för tjejer i områden där det bor många barn och ungdomar med utländsk bakgrund.

Aktiviteterna skiljer sig på många sätt från traditionell föreningsdriven idrottsverksamhet. Det finns genomtänkta strategier för att möjliggöra inkludering. Aktiviteterna är gratis, de erbjuds på en plats där målgruppen finns, de är spontant organiserade på fasta tidpunkter. Ingen föranmälan behövs, det är bara att dyka upp. Aktiviteterna är dock organiserade med ledare på fasta tidpunkter. Möjligheten för deltagarna att själva vara med och påverka utformningen av träningarna är stor.

– Den här formen av organiserad spontanidrott, där deltagarna kan delta på egna villkor och där relationerna mellan ledare och deltagare samt deltagare sinsemellan är centrala, visar sig underlätta deltagande och inkludering i idrottsaktiviteterna, säger Ulrika Wernesjö.

Normkritik mot förståelsen för idrott och integration

David Ekholm, universitetslektor i socialt arbete vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, och Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete, har också varit med och skrivit boken. Ekholm och Dahlstedt har i tidigare studier tittat på hur bland annat kommuner, idrottsförbund och idrottsföreningar organiserar aktiviteter för att möta de samhälleliga utmaningarna kring inkludering. De aktiviteterna riktas inte specifikt till killar eller tjejer, men studierna visade att majoriteten av deltagare och ledare är killar och de blir därför normen för den typen av aktiviteter.

- Vi ser de här organisationsformerna som en både uttalad och outtalad normkritik mot synen som idrottsrörelsen, kommuner och samhället i övrigt har av vad idrott är och hur idrott ska bedrivas. Därför ville vi undersöka vad som händer när aktiviteter organiseras i mer okonventionella former, säger Magnus Dahlstedt.

Ambitionen med boken har framför allt varit att undersöka hur samhället i bredare bemärkelse kan arbeta med inkludering, och hur idrotten är en viktig del i samhället. Författarna menar att den kan ses som en kritisk spegel mot den traditionella idrottsrörelsen genom att synliggöra olika mekanismer som exkluderar vissa barn och ungdomar, samtidigt som resultaten visar på alternativa vägar framåt. På det sättet handlar boken inte specifikt om just idrott, utan om villkor för barn och unga i samhället idag.

– Vi kan inte förstå idrott som någonting särskilt eller avskilt från samhället. Ojämlikhet, segregation, inkludering och exkludering är en del av både idrotten och samhället. Att delta i idrottsaktiviteter är också ett sätt att delta i samhället, säger David Ekholm.

Kontakt

Fler nyheter från socialt arbete

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

En grupp människor som går uppför en trappa.

Skolvalets dilemman: Fler väljer skola men segregationen kan öka

I Norrköping har införandet av obligatoriskt skolval lett till att fler familjer väljer skola och att det blivit enklare för kommunen att planera utbildningen. Men samtidigt riskerar segregationen att förstärkas.

Skuggan av en person i ett rum

Kunskap och förebyggande insatser avgörande för färre barn i kriminalitet

Att barn rekryteras till kriminella nätverk och begår grova brott har blivit vanligare de senaste åren. Forskningen visar att tidiga och förebyggande insatser är avgörande för att vända utvecklingen. Men då krävs kunskap och stöd till lokala aktörer.

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ֱs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.