ÌÇĐÄֱȄ

02 december 2021

I veckan presenterade statsminister Magdalena Andersson Sveriges nya regering, där ansvaret för idrottsfrågor hamnar hos den nya integrations- och migrationsministern Anders Ygeman. LiU-forskaren David Ekholm tycker det är intressant att idrotten på så vis får en tydligare koppling till dessa områden.

Anders Ygeman. Fotograf: Kristian Pohl/Regeringskansliet
Den nya integrations- och migrationsministern Anders Ygeman har även fått ansvar för idrottsfrågor i regeringen. 

På SVT:s presskonferens förklarade Anders Ygeman förändringen i idrottens politikområde:

– Idrotten är Sveriges största folkrörelse. Idrotten ger stolthet och stärker folkets hälsa. Och idrott skapar sammanhållning och förståelse mer än kanske någon annan del av samhället, över alla gränser, sa Ygeman bland annat.

David Ekholm, universitetslektor och docent i socialt arbete, vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, forskar om hur idrott har formulerats politiskt som ett sätt att bidra till integration i samhället.

– Det är väldigt intressant att idrotten på det här sättet inramas tydligare som en fråga med koppling till integration och migration, säger Ekholm.

– Idrott kan helt säkert bidra till både sammanhållning och hälsa, samtidigt finns många olika villkor för just frågor om sammanhållning och integration kopplat till idrott, fortsätter han.

I boken Idrottens kraft? Ungas livsvillkor och ojämlikhetens problem i en segregerad stad undersöks forskning om idrottens möjligheter att skapa integration. Författarna, David Ekholm och Magnus Dahlstedt, professor i socialt arbete på LiU, pekar på hur idrottens olika aktiviteter bland annat innebär mötesplatser för unga, men att de möten som sker inte alltid är de som eftersträvas politiskt.

– Ofta vill politiker betona hur idrotten innebär möten mellan olika grupper i samhället, mellan barn och unga med olika bakgrund och från olika platser. Men samhällets påtagliga segregering innebär att sådana möten inte är så enkla att förverkliga. Barn och unga deltar ofta i idrott med andra barn från samma platser eller som de går i skolan med, säger Ekholm.

Dessutom är tilltron till att mötesplatser skapar sammanhållning och förståelse inte helt enkel.

– Vår forskning visar att social och ekonomisk ojämlikhet också präglar många av de möten som sker. Ojämlikheten finns och blir synlig också inom idrottens aktiviteter. Och olika grupper av barn och unga har idag väldigt olika förutsättningar att delta i idrott och tillgång till idrottsaktiviteter, fortsätter Ekholm.

När nu idrottsfrågorna har flyttats över till integrations- och migrationsministerns bord hoppas David Ekholm att just betydelsen av jämlikhet och lika rätt när det gäller barn och ungas villkor inom och tillgång till idrott hamnar i ljuset för hur idrott ska kunna vara ett sätt att bidra till integration.

Idrott skapar sammanhållning och förståelse mer än kanske någon annan del av samhället, över alla gränser
Anders Ygeman, nybliven minister med ansvar för idrottsfrågor

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

En nÀrbild av en vÀgg med hÄl i.

Att förhindra välfärdsbrott och behålla förtroende – nytt projekt får forskningsmedel

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor.

TvÄ hÀnder som hÄller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

Senaste nytt från LiU

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som stÄr bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇĐÄֱȄs universitet.

En man i labbrock som stÄr framför en vit vÀgg.

Kemiläraren som älskar experiment

Som gymnasielärare är Jesper Svartz entusiastisk och strukturerad. Hans elever tävlar i kemi både nationellt och internationellt.  Nu är han fått utmärkelsen Årets alumn 2026.