ÌÇĐÄֱȄ

18 december 2023

Hon är kulturgeografen som har ett växande intresse för kommunens roll inom social- och migrationspolitiken. Hennes forskning rör sig i gränslandet mellan social och politisk geografi, migrationsstudier och välfärdsforskning. Möt Maria Persdotter, ny universitetslektor på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. 

PortrÀttbild pÄ en kvinna med mellanblont uppsatt hÄr, svarta glasögon och rött lÀppstift. Fotograf: Privat

Maria Persdotter har en dubbel doktorsexamen i Ă€mnet urbana studier frĂ„n Malmö universitet och Roskilde universitet. Hon disputerade 2019 med avhandlingen ” Free to Move Along” och har sedan dess arbetat som postdoktor i vĂ€lfĂ€rdsrĂ€tt pĂ„ Avdelningen för socialt arbete vid LiU. Sedan september Ă€r hon anstĂ€lld som universitetslektor med en delad tjĂ€nst mellan CKS och Avdelningen för socialt arbete.

Vad handlar din forskning om?

– Under de senaste Ă„ren har jag huvudsakligen Ă€gnat mig Ă„t ett jĂ€ttespĂ€nnande projekt som handlar om irregulariserade migranters sociala rĂ€ttigheter. Projektet belyser vilka möjligheter de som saknar formell rĂ€tt att vistas i Sverige har att fĂ„ sina allra mest grundlĂ€ggande behov tillgodosedda genom ekonomiskt bistĂ„nd, det yttersta skyddsnĂ€tet i den svenska vĂ€lfĂ€rdsstaten. Det Ă€r en frĂ„ga som uppmĂ€rksammats mycket politiskt under de senaste Ă„ren.

– Tillsammans med Ulrika Wernesjö pĂ„ Avdelningen för socialt arbete har jag ocksĂ„ nyligen inlett ett projekt om sĂ„ kallad social dumpning mellan svenska kommuner, det vill sĂ€ga nĂ€r en individ eller familj som behöver bostad förmĂ„s av sin hemkommun att flytta till en annan kommun. Vi vill utforska bĂ„de de sĂ€ndande och de mottagande kommunernas erfarenheter och perspektiv.

– Ett Ă„terkommande tema i min forskning Ă€r vad jag skulle kalla rĂ€ttvisans och rĂ€ttigheternas geografi dĂ€r jag fördjupar mig i frĂ„gor om transnationell rörlighet och vĂ€lfĂ€rd. I det sammanhanget Ă€r kommunerna intressanta forskningsobjekt. De mĂ„ste ofta hantera omedelbara situationer som kan uppkomma pĂ„ grund av att vissa lever sina liv i Sverige med extremt begrĂ€nsad tillgĂ„ng till vĂ€lfĂ€rdsstatens sociala skyddsnĂ€t.

– En central frĂ„ga i nĂ€stan alla forskningsprojekt jag arbetat med Ă€r just frĂ„gan om hur kommuner förhĂ„ller sig till mĂ€nniskor som lever sina liv inom deras geografiska grĂ€nser men utan att ha formell rĂ€tt att vistas i Sverige.

Varför valde du att söka dig till CKS?

– Mitt intresse för kommunen som social- och migrationspolitisk aktör har vuxit fram över tid. Jag har följt CKS verksamhet lite pĂ„ avstĂ„nd under ett antal Ă„r och imponerats av den mĂ„ngfacetterade forskning som bedrivs hĂ€r och den djupa kunskap som finns samlad inom centret. NĂ€r den tjĂ€nst som jag har nu först utlystes kĂ€ndes det sjĂ€lvklart att söka. Jag Ă€r sĂ„ himla glad att jag fick jobbet!

Vad gör du nÀr du inte Àr pÄ CKS?

– Just nu jobbar jag mestadels med forskning. Jag undervisar ocksĂ„ pĂ„ socionomutbildningen och det hĂ€nder att jag handleder masterstudenter pĂ„ REMESO (Avdelningen för migration, etnicitet och samhĂ€lle). Privat umgĂ„s jag med min familj, och sĂ„ gillar jag att kallbada.

Till sist, vad ser du mest fram mot med jobbet pÄ CKS?

– Jag tycker det kĂ€nns roligt och givande att vara en del av forskningsmiljön pĂ„ CKS. Det Ă€r en vĂ€ldigt trevlig arbetsplats. Det Ă€r ocksĂ„ spĂ€nnande att befinna sig i en tvĂ€rvetenskaplig miljö. Jag kĂ€nner stor respekt för mina kollegor som alla Ă€r vĂ€ldigt kunniga inom sina respektive forskningsomrĂ„den. Framöver ser jag fram emot att mer aktivt ta del av CKS samverkans- och utĂ„triktade arbete.

Jag är så himla glad att jag fick jobbet
Maria Persdotter, ny uiniversitetslektor på CKS

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

SlÀtt med vindkraftverk och elledningar

När hållbar omställning skaver

Det är ofta på kommunal nivå som hållbar omställning blir verklighet, men när hållbarhetsmål möter människors vardag uppstår inte sällan spänningar och konflikter. En ny CKS-rapport lyfter situationer då omställningen skaver.

En grupp mÀnniskor som gÄr i bakgrunden och en tegelvÀgg i förgrunden.

Invånares upplevelser som mått på sociala insatser - medel till nytt projekt

Hur kan invånarnas egna erfarenheter användas för att förbättra socialtjänst och hälso- och sjukvård? Ett nytt projekt har fått medel från Vinnova för att ta fram sätt för invånare att vara med och utvärdera sociala insatser.

Matlagning.

Växtbaserad mat bör vara förstahandsvalet, menar LiU-forskare

Det är välkänt att vi alla borde äta mindre kött? Men varför går förändringen så långsamt? Och varför är måltider med kött nästan alltid förstahandsvalet?

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

MÀn i laboratoriemiljö.

Grafenoxid hjälper linfibrer att stå emot vatten

Att ersätta glasfiber med linfiber skulle kunna minska klimatavtrycket från produkter som båtar. Men naturfibrer är mycket känsliga för vatten och fukt. LiU-studier visar att beläggning med grafenoxid kan minska vattenupptaget.

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.