Studierna är omfattande och handlar om att undersöka betydelsen av kondition och muskelstyrka i tidig ålder. Pontus får nu ett forskningsanslag på 600 000 kronor över två år från Joanna Cocozzas stiftelse. Pengarna går rakt in i projektet, beskriver han.
Vad händer egentligen i kroppen på en forskare när beskedet om ett anslag kommer?
- Det är bara jättekul! Då reser man sig från stolen och ropar högt rakt ut. Man blir glad helt enkelt. Alla som forskar vet att man ofta inte får de anslag man söker. Det är också extra speciellt att det här anslaget kommer från en viktig stiftelse med ett bra ändamål och en lokal förankring, säger Pontus Henriksson.
Och vad betyder anslaget för forskningen?
- Tack vare det har vi möjlighet att anställa en post doc för att kunna arbeta med det här. För ett år sedan var jag en medarbetare i en grupp. Och nu har vi byggt upp en egen grupp med fem personer där jag är huvudhandledare, två doktorander och två post docs. Det är superhärliga och duktiga personer. Vi kan göra mycket bra ihop.
Vad hoppas du på?
- Att hitta nya forskningsbevis för vad som främjar vår hälsa, kombinerat med riskfaktorer för sjukdomar och ohälsa. Men också insatser för att främja goda levnadsvanor. Hur kan vi förändra riskfaktorerna och bryta beteenden och vanor?
Vad ska ni göra?
- Det bygger på mina tidigare forskningslinjer som handlar om kondition och muskelstyrka. Det finns data från den militära mönstringen på de flesta män i Sverige. Alltså uppgifter om hur man som ung vuxen presterade i konditionstest och muskeltesterna. Vi kommer att länka de här mätningarna till SCAPIS-studien.
SCAPIS är den hittills största befolkningsstudien i Sverige inom hjärta, kärl och lungor. Ett världsunikt projekt med 30 000 deltagare som involverar samtliga sex sjukvårdsregioner och universitetssjukhus i Sverige. Deltagarna i studien har genomgått en omfattande medicinsk undersökning och svarat på enkätfrågor gällande livsstil och kost samt lämnat blodprover som dels analyserats direkt, dels sparats i biobanker för framtida analyser.
Tidigare forskning pekar på att dålig kondition i tonåren är en stark riskfaktor för senare hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke.
- Nu ska vi titta mer på riskfaktorer innan man får en hjärtinfarkt. Vi får en uppföljningsperiod på cirka 40 år. Vi bidrar med mer kunskap och evidens för att fortsätta att bedriva studier kring betydelsen av bra kondition tidigt i livet, säger Pontus Henriksson.
Det finns också data som visar att obesitas (fetma) ökar bland barn och unga.
- Det är extra oroande eftersom vi vet från tidigare forskning att barn och ungdomar över tid generellt också har fått sämre kondition. Och dålig kondition och obesitas är viktiga riskfaktorer för senare hjärt-kärlsjukdom. Att etablera hälsa tidigt i livet är en gyllene möjlighet. Det kan ha en enorm, positiv påverkan senare i livet. Det är superviktigt att arbeta förebyggande med barn, för att förebygga och fördröja ohälsa.
Vad fattas för att nå dit?
- Man måste börja jobba mer på en samhällsnivå. Att barn får bra möjligheter från samhället att kunna röra på sig. Att man kan ta sig till fots till skolan och att man har mycket fysisk aktivitet i skolan, till exempel. Och det finns ett samband mellan storleken på skolgården och hur mycket eleverna rör på sig. Det behövs också ett tydligt fokus på bredd inom idrott och föreningsliv, så att alla kan vara med. Det behövs flera olika lösningar tillsammans.
Har du några förebilder i forskningen?
- Jag har några samarbetspartners nationellt och internationellt. En är min tidigare handledare Fransisco B Ortega, professor vid universitetet i Granada och världsledande inom fältet. En otrolig människa och en bra ledare. Gruppen Fransisco leder (PROFITH) har vuxit enormt och är en av de mest produktiva i världen.
Vad gör du på fritiden?
- Jag spelar innebandy och discgolf. Går skogspromenader med familjen. Jag är kassör i Grebo Discgolf, och fotbollstränare inom Grebo IK tillsammans med Colm Nestor som förresten också forskar vid Medicinska fakulteten.
Studien som tilldelas medel ur Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning (2022 års utdelning) heter “Fit for life - Exploring the influence of physical fitness in adolescence”.
Vad händer egentligen i kroppen på en forskare när beskedet om ett anslag kommer?
- Det är bara jättekul! Då reser man sig från stolen och ropar högt rakt ut. Man blir glad helt enkelt. Alla som forskar vet att man ofta inte får de anslag man söker. Det är också extra speciellt att det här anslaget kommer från en viktig stiftelse med ett bra ändamål och en lokal förankring, säger Pontus Henriksson.
Och vad betyder anslaget för forskningen?
- Tack vare det har vi möjlighet att anställa en post doc för att kunna arbeta med det här. För ett år sedan var jag en medarbetare i en grupp. Och nu har vi byggt upp en egen grupp med fem personer där jag är huvudhandledare, två doktorander och två post docs. Det är superhärliga och duktiga personer. Vi kan göra mycket bra ihop.
Vad hoppas du på?
- Att hitta nya forskningsbevis för vad som främjar vår hälsa, kombinerat med riskfaktorer för sjukdomar och ohälsa. Men också insatser för att främja goda levnadsvanor. Hur kan vi förändra riskfaktorerna och bryta beteenden och vanor?
Vad ska ni göra?
- Det bygger på mina tidigare forskningslinjer som handlar om kondition och muskelstyrka. Det finns data från den militära mönstringen på de flesta män i Sverige. Alltså uppgifter om hur man som ung vuxen presterade i konditionstest och muskeltesterna. Vi kommer att länka de här mätningarna till SCAPIS-studien.
SCAPIS är den hittills största befolkningsstudien i Sverige inom hjärta, kärl och lungor. Ett världsunikt projekt med 30 000 deltagare som involverar samtliga sex sjukvårdsregioner och universitetssjukhus i Sverige. Deltagarna i studien har genomgått en omfattande medicinsk undersökning och svarat på enkätfrågor gällande livsstil och kost samt lämnat blodprover som dels analyserats direkt, dels sparats i biobanker för framtida analyser.
Tidigare forskning pekar på att dålig kondition i tonåren är en stark riskfaktor för senare hjärt-kärlsjukdom, hjärtinfarkt eller stroke.
- Nu ska vi titta mer på riskfaktorer innan man får en hjärtinfarkt. Vi får en uppföljningsperiod på cirka 40 år. Vi bidrar med mer kunskap och evidens för att fortsätta att bedriva studier kring betydelsen av bra kondition tidigt i livet, säger Pontus Henriksson.
Det finns också data som visar att obesitas (fetma) ökar bland barn och unga.
- Det är extra oroande eftersom vi vet från tidigare forskning att barn och ungdomar över tid generellt också har fått sämre kondition. Och dålig kondition och obesitas är viktiga riskfaktorer för senare hjärt-kärlsjukdom. Att etablera hälsa tidigt i livet är en gyllene möjlighet. Det kan ha en enorm, positiv påverkan senare i livet. Det är superviktigt att arbeta förebyggande med barn, för att förebygga och fördröja ohälsa.
Vad fattas för att nå dit?
- Man måste börja jobba mer på en samhällsnivå. Att barn får bra möjligheter från samhället att kunna röra på sig. Att man kan ta sig till fots till skolan och att man har mycket fysisk aktivitet i skolan, till exempel. Och det finns ett samband mellan storleken på skolgården och hur mycket eleverna rör på sig. Det behövs också ett tydligt fokus på bredd inom idrott och föreningsliv, så att alla kan vara med. Det behövs flera olika lösningar tillsammans.
Har du några förebilder i forskningen?
- Jag har några samarbetspartners nationellt och internationellt. En är min tidigare handledare Fransisco B Ortega, professor vid universitetet i Granada och världsledande inom fältet. En otrolig människa och en bra ledare. Gruppen Fransisco leder (PROFITH) har vuxit enormt och är en av de mest produktiva i världen.
Vad gör du på fritiden?
- Jag spelar innebandy och discgolf. Går skogspromenader med familjen. Jag är kassör i Grebo Discgolf, och fotbollstränare inom Grebo IK tillsammans med Colm Nestor som förresten också forskar vid Medicinska fakulteten.
Studien som tilldelas medel ur Joanna Cocozzas stiftelse för barnmedicinsk forskning (2022 års utdelning) heter “Fit for life - Exploring the influence of physical fitness in adolescence”.
