ÌÇÐÄÖ±²¥

14 april 2022

Edwin Jager är koordinator för ett doktorandnätverk som beviljats nära 29 miljoner kronor från EU-finansierade Horizon Europe. Med ett tvärvetenskapligt angreppsätt ska doktorander tränas i att utveckla material som kan fungera som â€�textila musklerâ€�.

SOFTWEAR (SOFT actuators for Wearables, Exoskeletons, and Augmenting Robotics) är ett doktorandnätverk där forskare ska utveckla material som kan kallas ”textila muskler”, eller mjuka aktuatorer, som kan bäras direkt på kroppen eller som ett exoskelett och ge bäraren extra kraft. De tar sig an uppgiften med ett brett angreppsätt.Edwin Jager är koordinator för det nya doktorandnätverket SOFTWEAR.

– Det ska bli ett riktigt spännande projekt där vi kommer att utveckla en hel del nya material och tekniker fokuserade på ”wearables”. Det är dessutom riktigt intressant både för projektet som helhet och för doktorandernas utbildning att vi fick med en riktigt tvärvetenskaplig dimension där exempelvis textiltillverkning, estetisk design och interaktion mellan människa och teknik ur en sociologisk aspekt ingår, säger Edwin Jager vid Institutionen för fysik, kemi och biologi (IFM), som koordinerar projektet.

Linköpings universitet är värd för nätverket, som består av tolv doktorander totalt hos tio partners över hela Europa. Två doktorander kommer vara anställda i Edwin Jagers forskargrupp och arbeta både med textila muskler och nya tillverkningsmetoder. Dessutom ingår fem universitet i Frankrike, Japan och Australien, och sju europeiska företag i Europa som partners.

Doktorandnätverket har beviljats nära 29 miljoner kronor från Horizon Europe, ett forsknings- och innovationsprogram som finansieras av Europeiska unionen. Ett bidrag om 600 000 kronor från Schweiz, som inte ingår i Horizon Europe-programmet, tillkommer.

Mer om forskningen

Forskningsmiljön

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet.