ÌÇĐÄֱȄ

Hem

Elektroniskt guldbläck ett av Sveriges mest lovande forskningsprojekt

16 juni 2026

Thor Balkhed

Klas Tybrandt och Aiman Rahmanudin på ÌÇĐÄֱȄs universitet har tagit plats på IVAs 30-lista för forskningsgenomslag 2026.

Nanogold wires in a moving solution Thor Balkhed
En koncentrerad blandning av guldnanotrĂ„dar i vatten – en "guldspagetti‑soppa" – som blir ett specialblĂ€ck för att trycka böjbar genomskinlig elektronik.

PĂ„ listan lyfts derasÌęarbete med guldnanotrĂ„dar för storskalig tryckt elektronik, en teknik som kan omdefiniera hur framtidens flexibla skĂ€rmar, solceller och sensorer tillverkas.
Ìę
Kungl. Ingenjörs­vetenskaps­akademien (IVA) vill stĂ€rka Sveriges förmĂ„ga att omsĂ€tta akademisk forskning till innovation, konkurrenskraft och konkret samhĂ€llsnytta. Publicering av IVA:s lista Ă€r ett av verktygen. Varje Ă„r vĂ€ljer en kommittĂ© frĂ„n akademi, nĂ€ringsliv och offentlig sektor cirka 30 projekt som bedöms ha sĂ€rskilt stor potential att bidra till lösningar pĂ„ samhĂ€llsutmaningar – frĂ„n klimat och energi till digitalisering och hĂ€lsa.

Klas Tybrandt, Aiman Rhmanudin och Venkata Kishore Perla.stÄr i labbklÀder i renrummet, Campus Norrköping. Thor Balkhed
Fr v Klas Tybrandt, Aiman Rhmanudin och Venkata Kishore Perla. Jakob von Heideken ingÄr ocksÄ i teamet bakom de förbÀttrade guldtrÄdarna.

Klas Tybrandts forskning angriper ett av elektronikvÀrldens mest envisa problem: dagens transparenta elektroder för t ex solceller och bÀrbar elektronik, s k wearables, Àr antingen spröda, instabila eller för dyra att tillverka i stor skala. Silver- och kopparnanotrÄdar har lÀnge varit lovande alternativ, men de bryts ned av syre, UV-ljus och fukt. GuldnanotrÄdar har nÀstan allt som behövs:

  • Hög ledningsförmĂ„ga — tack vare sin nĂ€tverksstruktur av lĂ„nga, tunna trĂ„dar
  • Transparens — ljuset passerar mellan trĂ„darna.
  • Flexibilitet — materialet tĂ„l böjning och töjning.
  • Kemisk och termisk stabilitet — till skillnad frĂ„n silver och koppar.

Problemet har varit kostnaden. Existerande guldnanotrÄdar Àr korta, svÄra att tillverka och kan kosta över en miljon dollar per gram. DÀrför har de bara anvÀnts i nischade biomedicinska applikationer.
Ìę

Nanogold wires in a moving solution Thor Balkhed
NÀr vÀtskan roteras med hjÀlp av en magnet syns trÄdstrukturen bÀttre.
Tybrandts team, som innefattar Dr. Aiman Rahmanudin, Dr. Venkata Kishore Perla och Jakob von Heideken, har utvecklat en kostnads-och energieffektiv metod för att producera lĂ„nga guldnanotrĂ„dar i stor skala – och anvĂ€nda dem till ett tryckbart blĂ€ck. Detta blĂ€ck skulle kunna ersĂ€tta dagens metalloxider och silvernanotrĂ„dar.Ìę
Ìę
DÀrmed möjliggörs elektronik som Àr mer hÄllbar och energieffektiv, billigare, enklare att Ätervinna och anpassad för böj- och bÀrbar teknik. Detta kan öppna dörren för flexibla solceller, tryckta displayer, optiska komponenter, högpresterande sensorer och nÀsta generations wearables, som smarta kontaktlinser och e-skin.
Tekniken Àr pÄ vÀg mot pilotproduktion, och forskargruppen söker industriella partners för att skala upp tillÀmpningarna.
Ìę

Ìę

Tunna blad av tryckt elektronik med guldnanotrÄdar.Thor Balkhed

Staplade ark av tryckta transparenta ledande filmer pÄ plastfolie, tillverkade med det nya guldnanotrÄdsblÀcket för anvÀndning i exempelvis flexibla displayer, solceller och optiska sensorer.

Kontakt

Fotografi av Klas Tybrandt

Klas Tybrandt

Professor, Enhetschef
Fotografi av Aiman Rahmanudin

Aiman Rahmanudin

Biträdande universitetslektor

Relaterat innehåll

Macrofoto av mjuk elektronik

Mjuk elektronik

Forskningsgruppen i Mjuk elektronik utvecklar och studerar kompositmaterial, designkoncept och komponenter för att förflytta elektroniken in i det mjukas värld.
Elektronisk röd ros.

Laboratoriet för Organisk Elektronik

Världsledande spetskompetens inom organiska och hybrida material – från design till energi-, elektronik- och bioelektroniklösningar. Med hållbarhetsfokus och en pipeline från forskning till kommersialisering skapas innovation med stor samhällsnytta.

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar pÄ sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.
En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.
En man och en kvinna som stÄr bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇĐÄֱȄs universitet.