ÌÇĐÄֱȄ

27 maj 2024

Den 20–21 maj samlade Centrum för medicinsk humaniora och bioetik forskare för ett nätverksmöte inom medicinsk humaniora. Mötet syftade till att främja dialog och utbyte mellan forskare och gav stort presentationsutrymme för juniora forskare.

Personer i samtal runt ett mötesbord Fotograf: Jenny Widén

Den 20-21 maj var Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) vid Linköpings universitet vÀrd för nÀtverksmötet för Svenskt nÀtverk för medicinsk humaniora (SNMH). Mötet hölls i konferensytan Kronan i Studenthuset pÄ Campus Valla och samlade cirka 30 forskare frÄn olika svenska universitet. Syftet med mötet var att frÀmja dialogen mellan det svenska medicinhumanistiska fÀltet och andra icke-anglosaxiska medicinhumanistiska fÀlt i Europa som ibland Àr mindre representerade inom forskningen.

Ett portrÀtt av Māra Grīnfelde
Māra Grīnfelde, forskare vid Lettlands universitet, tyckte att mötet var inspirerande.Fotograf: Jenny Widén

Internationella talare

För att stÀrka denna dialog bjöd CMHB in tre internationella huvudtalare: Māra Grīnfelde och Uldis Vegners, bÄda forskare vid Lettlands universitet, samt Aristotle Tympas, Professor vid Atens universitet.

Māra Grīnfelde uttryckte sin uppskattning:
– Jag tyckte att det var ett utmĂ€rkt möte. Jag visste inte att det fanns sĂ„ mĂ„nga platser i Sverige dĂ€r man kan forska inom medicinsk humaniora. Jag fick mycket information och trĂ€ffade mĂ„nga forskare inom fĂ€ltet. Sammantaget var det ett mycket inspirerande evenemang och jag vill rikta ett stort tack till organisatörerna som var vĂ€ldigt vĂ€lkomnande, sade Māra GrÄ«nfelde.

Juniora forskare i centrum

Förutom de internationella gÀsternas presentationer fick Àven övriga deltagare möjlighet att presentera sin forskning. Presentationstiden prioriterades för juniora forskare, nÄgot som uppskattades av doktoranderna Allan Lidström frÄn Göteborgs universitet, KÀtlin Koik frÄn UmeÄ universitet och Kristina Humphreys frÄn Uppsala universitet.
– En av de saker som SNMH-nĂ€tverket ger Ă€r erfarenheten av att titta pĂ„ samhĂ€llsfrĂ„gor utifrĂ„n olika disciplinĂ€ra bakgrunder. Jag tycker att det alltid Ă€r bra med dialog med forskare utanför sin egen disciplin och det Ă€r en viktig fĂ€rdighet att lĂ€ra sig prata med olika mĂ€nniskor, sade Kristina Humphreys.

Kristina betonade Àven vikten av flera perspektiv.
– NĂ€r jag lyssnade pĂ„ Allans presentation igĂ„r och han nĂ€mnde en teori som jag nyligen har lĂ€st om, sĂ„g jag den frĂ„n ett nytt perspektiv. Jag tror att möten som dessa kan frĂ€mja ett mer holistiskt perspektiv, sade Kristina Humphreys.

Tre forskare tittar pÄ varandra
Allan Lidström, KÀtlin Koik och Kristina Humphreys uppskattade att juniora forskare fick ta plats under nÀtverksmötet.Fotograf: Jenny Widén

Positiv inverkan pÄ forskningsfÀltet

Doktoranderna var överens om nÀtverkets positiva inverkan pÄ forskningsfÀltet.
– Det Ă€r bra att fĂ„ exponering för olika sĂ€tt att bedriva forskning inom medicinsk humaniora. Beroende pĂ„ vilken institution och vilket universitet man kommer frĂ„n, finns det sĂ„ mĂ„nga olika metoder och förstĂ„elser av vad medicinsk humaniora Ă€r. SĂ„ att diskutera det Ă€r fördelaktigt för fĂ€ltet, sade KĂ€tlin Koik.

– PĂ„ min institution forskar vissa inom medicinska Ă€mnen men mĂ„nga gör det inte. Att vara en del av detta nĂ€tverk stĂ€rker mig eftersom jag fĂ„r en annan gemenskap med mĂ€nniskor med liknande intresse som jag. NĂ€tverket Ă€r dĂ€rför givande för egen del men Ă€r ocksĂ„ nyttigt för fĂ€ltet eftersom det knyter samman mĂ€nniskor som kan utvecklas genom att vi faktiskt möts, tillade Allan Lidström.

NÀtverksmötet i Linköping belyste vikten av tvÀrvetenskap och utbyte av forskningsperspektiv inom medicinsk humaniora. Deltagarna uppskattade möjligheten att trÀffa kollegor frÄn olika delar av Sverige och för att utbyta erfarenheter.

Mötet avslutades med ett samtal om nÀtverkets framtid innan det blev dags för deltagarna att byta kontaktuppgifter och ta avsked för denna gÄng.

Fler bilder från nätverksmötet

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar pÄ sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som stÄr bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇĐÄֱȄs universitet.