Barnafrid är ett nationellt kunskapscentrum med uppdrag att samla och sprida kunskap om våld och andra övergrepp mot barn. Regeringen utsåg 2015 LiU att bygga upp centrumet.
– På Lunchklubben kommer jag att fokusera på hur ett universitet aktivt kan vara med och sprida kunskap i en aktuell samhällsfråga. Jag ska berätta om vad Barnafrid är, vilket uppdrag vi har, om barns utsatthet för våld, hur vi når yrkesverksamma, våra forsknings- och utvecklingsprojekt, vilka vi samarbetar med nationellt och internationellt och om vårt arbete med att utarbeta en nationell strategi kring våld mot barn, säger Laura Korhonen, centrumchef och professor i barn- och ungdomspsykiatri.
Enligt en nationell studie från Stiftelsen Allmänna Barnhuset från 2016 har 44 procent av eleverna på högstadie- och gymnasienivå minst en gång varit utsatta för våld av en vuxen. Studien kommer att följas upp nästa år.
– Våld mot barn är vanligt förekommande och vi vet att mörkertalet är stort. Riskgrupper är bland annat barn med funktionsnedsättning och barn på flykt.
Barnafrid fokuserar på allt slags våld mot barn, både fysiskt och psykiskt men även våld och övergrepp mellan barn, alltifrån sexuella övergrepp till mobbning i sociala medier.
– Jag kan inte nog betona vikten av det förebyggande arbetet där skolan har en central roll, men även exempelvis stöd till nyblivna föräldrar som lever med någon form av psykiska problem, beroende- eller våldsproblematik. Med rätt insatser finns det möjligheter att i tid göra något åt deras svårigheter, poängterar Laura Korhonen.
Sedan hösten 2020 har Barnafrid en digital utbildningsplattform med ett kostnadsfritt basprogram om våld mot barn, riktat till yrkesverksamma som på olika sätt kommer i kontakt med barn och unga.
– Det har blivit väldigt efterfrågat och vi bygger nu ut det med fördjupningsdelar och med ingångar till relevanta utbildningar på LiU.
Hon hoppas att åhörarna på Lunchklubben ska engageras av frågorna och inse att de har möjlighet att påverka arbetet mot våldet.
– Näringslivet, till exempel, erbjuder tjänster till barn, som spel och chattar, och vi vet ju att barn utsätts för våld online. Företagen har ett stort ansvar för att minska de riskerna.
Laura Korhonen lyfter också fram tekniska innovationer och smarta lösningar som kan underlätta för personer som arbetar med barn och unga i någon form.
– Pandemin har visat att det med hjälp av tekniska lösningar snabbt går att göra innovationer för kunskapshöjande åtgärder. Med hjälp av tekniken går det också att förenkla designen utifrån användarnas behov och att utveckla appar som är stödjande i exempelvis det sociala arbetet. Det finns väldigt mycket vi kan göra. I januari 2022 kommer vi att ha en stor Barnafridskonferens, intresserade från näringslivet är välkomna, säger Laura Korhonen.
– På Lunchklubben kommer jag att fokusera på hur ett universitet aktivt kan vara med och sprida kunskap i en aktuell samhällsfråga. Jag ska berätta om vad Barnafrid är, vilket uppdrag vi har, om barns utsatthet för våld, hur vi når yrkesverksamma, våra forsknings- och utvecklingsprojekt, vilka vi samarbetar med nationellt och internationellt och om vårt arbete med att utarbeta en nationell strategi kring våld mot barn, säger Laura Korhonen, centrumchef och professor i barn- och ungdomspsykiatri.
Enligt en nationell studie från Stiftelsen Allmänna Barnhuset från 2016 har 44 procent av eleverna på högstadie- och gymnasienivå minst en gång varit utsatta för våld av en vuxen. Studien kommer att följas upp nästa år.
– Våld mot barn är vanligt förekommande och vi vet att mörkertalet är stort. Riskgrupper är bland annat barn med funktionsnedsättning och barn på flykt.
Barnafrid fokuserar på allt slags våld mot barn, både fysiskt och psykiskt men även våld och övergrepp mellan barn, alltifrån sexuella övergrepp till mobbning i sociala medier.
– Jag kan inte nog betona vikten av det förebyggande arbetet där skolan har en central roll, men även exempelvis stöd till nyblivna föräldrar som lever med någon form av psykiska problem, beroende- eller våldsproblematik. Med rätt insatser finns det möjligheter att i tid göra något åt deras svårigheter, poängterar Laura Korhonen.
Sedan hösten 2020 har Barnafrid en digital utbildningsplattform med ett kostnadsfritt basprogram om våld mot barn, riktat till yrkesverksamma som på olika sätt kommer i kontakt med barn och unga.
– Det har blivit väldigt efterfrågat och vi bygger nu ut det med fördjupningsdelar och med ingångar till relevanta utbildningar på LiU.
Hon hoppas att åhörarna på Lunchklubben ska engageras av frågorna och inse att de har möjlighet att påverka arbetet mot våldet.
– Näringslivet, till exempel, erbjuder tjänster till barn, som spel och chattar, och vi vet ju att barn utsätts för våld online. Företagen har ett stort ansvar för att minska de riskerna.
Laura Korhonen lyfter också fram tekniska innovationer och smarta lösningar som kan underlätta för personer som arbetar med barn och unga i någon form.
– Pandemin har visat att det med hjälp av tekniska lösningar snabbt går att göra innovationer för kunskapshöjande åtgärder. Med hjälp av tekniken går det också att förenkla designen utifrån användarnas behov och att utveckla appar som är stödjande i exempelvis det sociala arbetet. Det finns väldigt mycket vi kan göra. I januari 2022 kommer vi att ha en stor Barnafridskonferens, intresserade från näringslivet är välkomna, säger Laura Korhonen.
