ÌÇÐÄÖ±²¥

28 september 2020

Den 1 oktober invigs centrum för medicinsk humaniora och bioetik vid ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet. I fokus för invigningen står ett samtal om den pågående pandemin och betydelsen av forskning inom medicinsk humaniora och bioetik, forskning som kan bidra till att utveckla hälso- och sjukvården.

Fyrkantiga små väggplattor i olika färger och nyanser.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik (CMHB) är ett nytt forskningscentrum vid Linköpings universitet. Vid centrum möts forskare med bakgrunder i humaniora, samhällsvetenskap och medicin. Förhoppningen är att kunna lyfta fram bland annat relationella och kulturella dimensioner av medicin och vård.

Den 1 oktober inviger rektor Jan-Ingvar Jönsson Centrum för medicinsk humaniora och bioetik. Forskare med olika inriktningar möts då i samtal kring möjligheter och utmaningar för medicinsk humaniora och bioetik liksom kring covid-19. Bland annat kommer man diskutera medicinsk humaniora och digitalisering samt hur grupper i befolkningen drabbats olika av covid-19.

– Invigningen är tänkt att få igång samtalet kring medicinsk humaniora och bioetik och pandemin som vi befinner oss i just nu är en utmaning som också medicinsk humaniora och bioetik arbetar med. Viktiga perspektiv här kan handla om hur patienter och vårdpersonal upplevt den akuta situationen i våras, liksom vård och behandling. Det kan också handla om etiska frågor som väckts i samband med pandemin, säger professor Kristin Zeiler, föreståndare för CMHB.

Forskning om prioriteringar i vården, normer och självbestämmande blir allt viktigare i och med att sjukvården ställs inför nya utmaningar. 
Lisa Guntram

Inom medicinsk humaniora betraktas vård och medicin som en kulturell företeelse och medicin, hälsa och sjukdom ses utifrån historiska, etiska, filosofiska, kulturella och sociala perspektiv.

– Forskning om prioriteringar i vården, normer och självbestämmande blir allt viktigare i och med att sjukvården ställs inför nya utmaningar, säger Lisa Guntram, universitetslektor och koordinator vid CMHB.

Under invigningen den 1 oktober kommer tre internationellt inbjudna gäster att diskutera utmaningarna och möjligheter inom medicinsk humaniora och bioetik. I det samtalet deltar professor Corinne Saunders vid universitetet i Durham, England, Klaus Høyer, professor vid Köpenhamns universitet samt Bjørn Hofmann, professor på NTNU och universitetet i Oslo.

I paneldebatten om covid-19 kommer tre forskare vid Linköpings universitet att mötas, Anna Bredström, universitetslektor vid avdelningen för migration, etnicitet och samhälle, Lauren E. La Fauci, biträdande universitetslektor vid Tema genus och professor Lars Sandman, professor vid avdelningen för samhälle och hälsa.

Centrum för medicinsk humaniora och bioetik samfinansieras av medicinska fakulteten, filosofiska fakulteten samt rektor.

Kontakt

Relaterat innehåll

Relaterat innehåll

Tre pojkar sitter på ett räcke vid sidan av gatan.

Farliga barn eller barn i fara?

Ska samhället skydda sig från barn som begår brott, eller behöver barnen själva skyddas? Frågan är central i dagens debatt, men är långt ifrån ny. Under historien har samhällets svar växlat mellan straff, vård, uppfostran och stöd.

En man och en kvinna som sitter på en soffa.

Globala förändringar blir lokala frågor i Strimman

Hur påverkar klimatförändringar, geopolitisk oro och desinformation människors vardag? Nya säsongen av Strimman samlar forskare, samhällsaktörer och allmänhet för samtal om hållbarhet i en föränderlig värld.

Två kvinnor som sitter på trappan till en byggnad.

Tonårsflickor lyssnar hellre på influerare än på läkare

Influerares egna berättelser om psykisk ohälsa fyller ett behov för tonårsflickor som den vanliga vården inte tillgodoser. Det konstaterar forskare vid LiU i en studie där gymnasietjejer intervjuats.

Senaste nytt från LiU

En kvinna som sitter framför en spegel och tittar på sin spegelbild.

Så förändrar AI hur vi fattar beslut

AI kan hitta mönster som människor missar, men det leder inte automatiskt till bättre beslut. Ny forskning från ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet visar hur människans och AI:s roller förändras beroende på situationen och vilket beslut som ska fattas.

En kvinna som står på en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som står bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet.