ÌÇĐÄֱȄ

28 oktober 2020

Årets kommunuppsats utreder regleringar beträffande vinstsyfte i kommunala bolag. I uppsatsen diskuteras även tänkbara alternativ till kommunala bolag. Ett relevant ämne och en gedigen undersökning som ledde hela vägen till vinst i CKS uppsatstävling 2020.

Bild pÄ en vinstkurva

Uppsatsen ”Ny lagstiftning för kommunala bolag med vinstsyfte?” är skriven av Johanna Wistrand på masterprogrammet i Affärsjuridik. I uppsatsen diskuteras regleringar med avseende på vinstsyfte för kommunala bolag, en bolagsform som regleras av aktiebolagslagen och kommunallagen. Diskussionen tar sin utgångspunkt i hur dessa två lagar förhåller sig till varandra.

Uppsatsen gör det tydligt att det finns konflikter mellan de två lagarna, då den ena säger att kommunala bolag ska drivas i vinstsyfte och den andra hävdar kommunalrättsliga principer som innebär att ett bolag inte ska bedrivas med det primära syftet att ge vinst. Genom analys av lagtexter och intervjuer av verksamma kommunjurister har författaren undersökt hur konflikterna och relationerna mellan principerna för dessa lagar uppfattas.

I uppsatsen reflekterar Johanna Wistrand även över tänkbara alternativ till kommunala aktiebolag som kan utgöra former för kommuner att bedriva sina befintliga verksamheter i.PortrĂ€ttbild pĂ„ Johanna Wistrand, affĂ€rsjuriststudentJohanna Wistrand, vinnare i CKS uppsatstävling 2020

Med utgångspunkt i att majoriteten av Sveriges kommuner äger aktiebolag är det här en högst kommunstrategiskt relevant uppsats som för ett tydligt resonemang. Uppsatsens syfte, att utreda regleringarna beträffande vinstsyfte för kommunala aktiebolag, är en fråga som CKS styrelse anser är mycket angelägen. Med den motiveringen har styrelsen utsett ”Ny lagstiftning för kommunala bolag med vinstsyfte?” till årets kommunuppsats 2020.

Johanna Wistrand belönas med 20 000 kronor och uppsatsen kommer att tryckas samt publiceras i CKS rapportserie.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

TvÄ hÀnder som hÄller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

DaggvÄtt grÀs i motljus. I bakgrunden skymtar ett stort mörkt hus.

Hur kan kommunala bostadsbolag stärka tryggheten? 7,5 miljoner till ny forskning

När kommuner krymper minskar investeringarna i den byggda miljön, vilket kan leda till otrygghet. I ett nytt projekt ska forskare undersöka hur kommunala bostadsbolag kan stärka tryggheten.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvÄnat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp mÀnniskor som sitter pÄ en trÀbÀnk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knÀböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.