ÌÇĐÄֱȄ

29 maj 2026

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Inte minst små, glesa kommuner med en krympande befolkning behöver vässa sin kapacitet att hantera dessa. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt. Fotograf: Niklas Eriksson

I analysen av kommunerna i Dalslandssamverkan har Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) fungerat som forskningsstöd. 

Analysen pekar pÄ flera styrkor hos kommunerna. De levererar vÀlfÀrd med kvalitet i nivÄ med rikssnittet, har etablerade styrmodeller och god ekonomisk uppföljning. Den lilla kommunens nÀrhet ger korta beslutsvÀgar, god överblick och nÀra dialog mellan politiker, tjÀnstepersoner och invÄnare. Dessutom finns en omfattande samverkan mellan kommunerna, som stÀrker bÄde kompetens och robusthet.

Men precis som mÄnga andra mindre kommuner stÄr kommunerna i Dalslandssamverkan inför stora utmaningar och dÀrför Àr förÀndring nödvÀndig.

Behov av lÄngsiktig planering och prioritering

En av de största utmaningarna Àr den förÀndrade demografin: Andelen Àldre ökar medan andelen barn och unga minskar. Det innebÀr att behovet av vÀlfÀrdstjÀnster förÀndras.

Det hÀr behöver kommunerna i högre grad planera för. Bland annat genom att omfördela resurser frÄn barnomsorg till Àldreomsorg. Det kan Àven bli nödvÀndigt att anpassa kommunorganisationens storlek och ta höjd för ökade underhÄllskostnader för gator och VA-system som i mÄnga fall Àr dimensionerad för en större befolkning

– Kommunerna i Dalsland Ă€r vĂ€l medvetna om vilka demografiska utmaningar de stĂ„r inför. Chefer och ledare i förvaltningsorganisationen Ă€r vĂ€l förberedda för att hantera dem. Nu Ă„terstĂ„r att se om det finns en politisk vilja att ta sig an uppgiften, sĂ€ger Josefina Syssner, professor vid CKS och del av analysgruppen.

En portrÀttbild pÄ en kvinna som stÄr framför ett trÀd. Christian Ekstrand
Josefina Syssner.

I stort behöver förmÄgan att arbeta lÄngsiktigt och prioritera resurser stÀrkas, slÄr kapacitetsanalysen fast. I dag prÀglas verksamheterna i hög grad av att hantera löpande behov, medan tid och resurser för analys, uppföljning och utveckling Àr mycket begrÀnsade.

– MĂ„nga smĂ„ och krympande kommuner har vĂ€ldigt slimmade organisationer. Utrymmet för analys och uppföljning finns inte. HĂ€r behöver man bli bĂ€ttre pĂ„ att jobba kommunövergripande. Dessutom behöver staten gĂ„ in med ett extra kunskapsstöd, sĂ€ger Josefina Syssner.

Samverkan pekas ut som en avgörande framgÄngsfaktor. De analyserade kommunerna samarbetar redan inom mÄnga omrÄden, men behöver i högre grad utveckla en gemensam riktning och mer strukturerade former för samverkan.

En stark grund att bygga vidare pÄ

Sammanfattningsvis visar analysen att kommunerna i Dalslandssamverkan har goda förutsĂ€ttningar att klara framtidens vĂ€lfĂ€rd – men att det krĂ€ver tydligare prioriteringar, ökad samverkan och mod att stĂ€lla om i tid. 

– Vi tror pĂ„ Dalsland och vi har en stark grund att bygga vidare pĂ„. Det som fungerar idag Ă€r viktigt att vĂ€rna, samtidigt som vi behöver utveckla vĂ„rt arbetssĂ€tt inför framtiden, sĂ€ger Andreas Nilsson, ordförande under 2026 i samverkansrĂ„det i Dalsland samt kommunstyrelsens ordförande i Dals-Eds kommun,

Kapacitetsanalysen

Kapacitetsanalys Dalsland

Kapacitetsanalysen är en genomlysning av kommunernas förmåga att klara sitt uppdrag, både idag och på längre sikt.

Analysen betraktar kommunernas förmĂ„ga fram till 2035. Den omfattar fem kommuner i Dalsland: Bengtsfors, Dals-Ed, FĂ€rgelanda, Mellerud och ÅmĂ„l och Ă€r genomförd pĂ„ uppdrag av Regeringskansliet.

Arbetet har genomförts av Gidenstam Utveckling AB i samarbete med forskare frÄn Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, i nÀra samverkan med de berörda kommunerna. Fokus ligger pÄ kommunernas styrning, drift och utveckling.

Om Dalslandssamverkan

Dalslandssamverkan Ă€r ett samarbete mellan kommunerna i Bengtsfors, Dals-Ed, FĂ€rgelanda, Mellerud och ÅmĂ„l. Syftet Ă€r att stĂ€rka den gemensamma kapaciteten och minska sĂ„rbarheten genom att dela resurser, kompetens och utveckla verksamheter tillsammans.

Kontakt

Nyheter om kommunstrategisk forskning

En grupp mÀnniskor som gÄr i bakgrunden och en tegelvÀgg i förgrunden.

Invånares upplevelser som mått på sociala insatser - medel till nytt projekt

Hur kan invånarnas egna erfarenheter användas för att förbättra socialtjänst och hälso- och sjukvård? Ett nytt projekt har fått medel från Vinnova för att ta fram sätt för invånare att vara med och utvärdera sociala insatser.

Matlagning.

Växtbaserad mat bör vara förstahandsvalet, menar LiU-forskare

Det är välkänt att vi alla borde äta mindre kött? Men varför går förändringen så långsamt? Och varför är måltider med kött nästan alltid förstahandsvalet?

En fÄgel som sitter pÄ ett staket intill en flod.

Djurs rättigheter i staden - forskningsmedel till nytt projekt

Länge har människans perspektiv styrt hur städer byggs. Hur skulle samhällsplaneringen kunna inkludera djurs intressen? Ett nytt tvärvetenskapligt projekt ska utforska nya perspektiv på djurvälfärd i stadsplaneringen.

Centrum för kommunstrategiska studier

Senaste nytt från LiU

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.

NÄgra personer som stÄr i ett rum.

Gömda och glömda 2D-material upptäcks med AI

Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid LiU hittat tidigare förbisedda förekomster av 2D-materialen MXener i äldre databaser. Fynden har inspirerat forskarna att skapa nya material med mer hållbara syntesmetoder än tidigare.

En tegelbyggnad med en skylt pÄ sidan.

LiU får 128 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har beslutat om fördelningen av bidrag i tre stora utlysningar. ÌÇĐÄֱȄs universitet får totalt 128 miljoner kronor fördelat på 30 forskare som bland annat ska forska om rädsla, konstgjorda nervceller och exkludering i förskolan.