ÌÇĐÄֱȄ

29 maj 2026

Sveriges kommuner står inför stora utmaningar. Inte minst små, glesa kommuner med en krympande befolkning behöver vässa sin kapacitet att hantera dessa. Regeringskansliet har därför gett flera kommunsamarbeten i uppdrag att analysera sin långsiktiga förmåga att leverera välfärd och service, så kallade kapacitetsanalyser.

En klase smÄ blÄ blommor pÄ ett fÀlt. Fotograf: Niklas Eriksson

I analysen av kommunerna i Dalslandssamverkan har Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) fungerat som forskningsstöd. 

Analysen pekar pÄ flera styrkor hos kommunerna. De levererar vÀlfÀrd med kvalitet i nivÄ med rikssnittet, har etablerade styrmodeller och god ekonomisk uppföljning. Den lilla kommunens nÀrhet ger korta beslutsvÀgar, god överblick och nÀra dialog mellan politiker, tjÀnstepersoner och invÄnare. Dessutom finns en omfattande samverkan mellan kommunerna, som stÀrker bÄde kompetens och robusthet.

Men precis som mÄnga andra mindre kommuner stÄr kommunerna i Dalslandssamverkan inför stora utmaningar och dÀrför Àr förÀndring nödvÀndig.

Behov av lÄngsiktig planering och prioritering

En av de största utmaningarna Àr den förÀndrade demografin: Andelen Àldre ökar medan andelen barn och unga minskar. Det innebÀr att behovet av vÀlfÀrdstjÀnster förÀndras.

Det hÀr behöver kommunerna i högre grad planera för. Bland annat genom att omfördela resurser frÄn barnomsorg till Àldreomsorg. Det kan Àven bli nödvÀndigt att anpassa kommunorganisationens storlek och ta höjd för ökade underhÄllskostnader för gator och VA-system som i mÄnga fall Àr dimensionerad för en större befolkning

– Kommunerna i Dalsland Ă€r vĂ€l medvetna om vilka demografiska utmaningar de stĂ„r inför. Chefer och ledare i förvaltningsorganisationen Ă€r vĂ€l förberedda för att hantera dem. Nu Ă„terstĂ„r att se om det finns en politisk vilja att ta sig an uppgiften, sĂ€ger Josefina Syssner, professor vid CKS och del av analysgruppen.

En portrÀttbild pÄ en kvinna som stÄr framför ett trÀd. Christian Ekstrand
Josefina Syssner.

I stort behöver förmÄgan att arbeta lÄngsiktigt och prioritera resurser stÀrkas, slÄr kapacitetsanalysen fast. I dag prÀglas verksamheterna i hög grad av att hantera löpande behov, medan tid och resurser för analys, uppföljning och utveckling Àr mycket begrÀnsade.

– MĂ„nga smĂ„ och krympande kommuner har vĂ€ldigt slimmade organisationer. Utrymmet för analys och uppföljning finns inte. HĂ€r behöver man bli bĂ€ttre pĂ„ att jobba kommunövergripande. Dessutom behöver staten gĂ„ in med ett extra kunskapsstöd, sĂ€ger Josefina Syssner.

Samverkan pekas ut som en avgörande framgÄngsfaktor. De analyserade kommunerna samarbetar redan inom mÄnga omrÄden, men behöver i högre grad utveckla en gemensam riktning och mer strukturerade former för samverkan.

En stark grund att bygga vidare pÄ

Sammanfattningsvis visar analysen att kommunerna i Dalslandssamverkan har goda förutsĂ€ttningar att klara framtidens vĂ€lfĂ€rd – men att det krĂ€ver tydligare prioriteringar, ökad samverkan och mod att stĂ€lla om i tid. 

– Vi tror pĂ„ Dalsland och vi har en stark grund att bygga vidare pĂ„. Det som fungerar idag Ă€r viktigt att vĂ€rna, samtidigt som vi behöver utveckla vĂ„rt arbetssĂ€tt inför framtiden, sĂ€ger Andreas Nilsson, ordförande under 2026 i samverkansrĂ„det i Dalsland samt kommunstyrelsens ordförande i Dals-Eds kommun,

Kapacitetsanalysen

Kapacitetsanalys Dalsland

Kapacitetsanalysen är en genomlysning av kommunernas förmåga att klara sitt uppdrag, både idag och på längre sikt.

Analysen betraktar kommunernas förmĂ„ga fram till 2035. Den omfattar fem kommuner i Dalsland: Bengtsfors, Dals-Ed, FĂ€rgelanda, Mellerud och ÅmĂ„l och Ă€r genomförd pĂ„ uppdrag av Regeringskansliet.

Arbetet har genomförts av Gidenstam Utveckling AB i samarbete med forskare frÄn Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, i nÀra samverkan med de berörda kommunerna. Fokus ligger pÄ kommunernas styrning, drift och utveckling.

Om Dalslandssamverkan

Dalslandssamverkan Ă€r ett samarbete mellan kommunerna i Bengtsfors, Dals-Ed, FĂ€rgelanda, Mellerud och ÅmĂ„l. Syftet Ă€r att stĂ€rka den gemensamma kapaciteten och minska sĂ„rbarheten genom att dela resurser, kompetens och utveckla verksamheter tillsammans.

Kontakt

Nyheter om kommunstrategisk forskning

TvÄ hÀnder som hÄller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

DaggvÄtt grÀs i motljus. I bakgrunden skymtar ett stort mörkt hus.

Hur kan kommunala bostadsbolag stärka tryggheten? 7,5 miljoner till ny forskning

När kommuner krymper minskar investeringarna i den byggda miljön, vilket kan leda till otrygghet. I ett nytt projekt ska forskare undersöka hur kommunala bostadsbolag kan stärka tryggheten.

Centrum för kommunstrategiska studier

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvÄnat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp mÀnniskor som sitter pÄ en trÀbÀnk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knÀböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.