ÌÇĐÄֱȄ

02 april 2026

På landsbygden är det inte alltid möjligt att resa kollektivt hela vägen, och resenärer behöver därför ofta komplettera med bil, cykel eller gång. Nu ska forskare studera hur olika aktörer tillsammans kan planera bytespunkter och anslutningar som gör det smidigare att resa från dörr till dörr.

MÀnniskor som gÄr pÄ en perrong med tÄgspÄret pÄ ena sidan och bussar pÄ den andra. Fotograf: Thor Balkhed

För att Sveriges transportsystem ska vara hållbart måste kollektivtrafiken, framför allt på landsbygden där alternativen är få, ta hänsyn till hela resan. Det innebär att alla delar av en resa – så som väntetider, anslutningar, hållplatser och information – fungerar tillsammans.

Här är bytespunkter och anslutande infrastruktur avgörande, men ansvaret är splittrat mellan landets regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM), kommuner och Trafikverket.

Hur kan de arbeta tillsammans för ett mer tillgängligt och hållbart transportsystem på landsbygden? Ett nytt forskningsprojekt får drygt 3 miljoner från Trafikverket för att studera det. I centrum står frågan om hur principer för gestaltad livsmiljö, där planeringen tar en helhetssyn och utgår från människors behov, kan fungera som en utgångspunkt.

Projektet leds av , Örebro universitet. Deltagande forskare är Christopher Olsson, Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet, och , Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTI).

Fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

SlÀtt med vindkraftverk och elledningar

När hållbar omställning skaver

Det är ofta på kommunal nivå som hållbar omställning blir verklighet, men när hållbarhetsmål möter människors vardag uppstår inte sällan spänningar och konflikter. En ny CKS-rapport lyfter situationer då omställningen skaver.

En grupp mÀnniskor som gÄr i bakgrunden och en tegelvÀgg i förgrunden.

Invånares upplevelser som mått på sociala insatser - medel till nytt projekt

Hur kan invånarnas egna erfarenheter användas för att förbättra socialtjänst och hälso- och sjukvård? Ett nytt projekt har fått medel från Vinnova för att ta fram sätt för invånare att vara med och utvärdera sociala insatser.

Matlagning.

Växtbaserad mat bör vara förstahandsvalet, menar LiU-forskare

Det är välkänt att vi alla borde äta mindre kött? Men varför går förändringen så långsamt? Och varför är måltider med kött nästan alltid förstahandsvalet?

Forskning och samverkan vid CKS

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.