ÌÇĐÄֱȄ

08 oktober 2024

Många svenska kommuner står inför stora utmaningar med sin vattenförsörjning som är en väsentlig del av kommunernas VA-verksamhet. Åldrande anläggningar och ett förändrat klimat, med torrare somrar, har gjort frågan mer angelägen än någonsin.

rinnande vatten ur kran Fotograf: dusanpetkovic

Inom ramen för projektet ”Stärkt vattenförsörjning för Göteborgsregionen (SVAR)”, har tre CKS-forskare undersökt kommuners kapaciteter för långsiktig hållbar vattenförsörjning och hur samverkan kan bidra till att utveckla strategier för att möta morgondagens vattenutmaningar.

I studien, som bland annat bygger på empiriska undersökningar, intervjuer och tidigare forskning, identifieras kapaciteter som är avgörande för en hållbar vattenförsörjning. Det handlar till exempel om kort- och långsiktiga finansiella resurser, teknisk kompetens och politisk förståelse.

I rapporten poängteras att kommunerna inte kan klara dessa utmaningar själva, de behöver bli bättre på att samarbeta på flera olika nivåer.

– Det räcker inte med ekonomiska resurser för att lösa vattenfrågan. Kommunerna måste också bygga upp och stärka sin kapacitet att samarbeta och samverka såväl lokalt som regionalt, säger Robert Jonsson, rapportens huvudförfattare.

I rapporten presenteras även en modell för hur kommuner skulle kunna interagera effektivt, med fokus på att samverkan ska vara mer än bara ett begrepp – det måste vara konkret och strukturerat.

– I modellen försöker vi nyansera samverkansbegreppet mer än vad tidigare forskning har gjort. Vår modell visar bland annat hur interaktion och samverkan lönar sig, både på kort och lång sikt, säger Robert Jonsson.

Fakta

Projektet Stärkt vattenförsörjning för Göteborgsregionen (SVAR) har pågått under två år och är ett gemensamt projekt mellan Göteborgsregionen och Svenskt Vatten. Rapporten ”Organisering för stärkt vattenförsörjning – kapaciteter, hållbarhet, samarbete, samordning och samverkan” är en del av projektet.

Rapporten är skriven av:

Bild pÄ en man i skjorta och kavaj Fotograf: Marie-Louise Elebring
Robert Jonsson, universitetslektor och doktor i företagsekonomi på CKS.
Bild pÄ Sara Gustafsson professor och förestÄndare pÄ CKS Fotograf: Robert Wengler
Sara Gustafsson, professor i Industriell miljöteknik och miljömanagement på LiU och delvis verksam på CKS.
Fotograf: Magnus Johansson
Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på CKS.

Kontakt

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

TvÄ hÀnder som hÄller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

DaggvÄtt grÀs i motljus. I bakgrunden skymtar ett stort mörkt hus.

Hur kan kommunala bostadsbolag stärka tryggheten? 7,5 miljoner till ny forskning

När kommuner krymper minskar investeringarna i den byggda miljön, vilket kan leda till otrygghet. I ett nytt projekt ska forskare undersöka hur kommunala bostadsbolag kan stärka tryggheten.

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvÄnat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp mÀnniskor som sitter pÄ en trÀbÀnk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knÀböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.