ÌÇĐÄֱȄ

27 september 2024

Att samverka med det omgivande samhället är ett av svenska lärosätens tre huvuduppdrag. Samtidigt finns det ett tryck på akademin att bli bättre på samverkan och samverkansaktiviteter värderas ofta lågt när forskare söker nya jobb, förhandlar lön eller vill meritera sig.

En kvinna sitter vid sin dator vid ett skrivbord
Amelia Olsson på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har kartlagt diskussionen om samverkansskicklighet inom sitt eget ämne, företagsekonomi. 

I den generella diskussionen om samverkansarbete finns det flera idéer kring hur det kan förbättras. Ett förslag är att öka värdet av individuella forskares samverkansskicklighet.

– Diskussionen om samverkansskicklighet hålls ofta centralt på ledningsnivå. Men förutsättningar för samverkan kan ju skilja sig väldigt mycket mellan olika akademiska ämnen och det finns ett behov av att undersöka frågan på en mer ämnesspecifik nivå, säger Amelia Olsson, doktor i företagsekonomi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

Hon har kartlagt diskussionen om samverkansskicklighet och dess olika perspektiv inom företagsekonomi. Resultatet av undersökningen presenteras i en rapport från Föreningen företagsekonomi i Sverige (FEKIS).

Oavlönat hushållsarbete

Amelia har med hjälp av bland annat intervjuer, en enkätundersökning och en fokusgrupp, identifierat flera spänningar i diskussionen om samverkan.

– Det finns en uppfattning att den som engagerar sig i samverkan utför ett oavlönat hushållsarbete inom akademin och i viss mån offrar utvecklingen av sin karriär för att lägga tid på samverkansaktiviteter. Dessutom kan samverkan upplevas som ett hot mot oberoende forskning om det finns risk för att den samverkande organisationen får inflytande över resultaten, säger hon.

Förslaget att införa mätbara indikatorer på forskares samverkansskicklighet skapade också starka reaktioner, menar Amelia Olsson:

– Å ena sidan kan förslaget leda till transparens och rättvisa. Å andra sidan finns en oro för att det kan resultera i en ökad administrativ börda och i en strävan efter att optimera godtyckliga indikatorer i stället för att skapa god kvalitet i sina samverkansengagemang.

Detta tenderar att skapa en oro för att mätbara indikatorer för samverkan paradoxalt nog riskerar att leda till en försämrad kvalitet på samverkansaktiviteter inom företagsekonomi.

Deltagarna i projektet menar också att skillnaderna i förutsättningar för samverkan mellan olika regioner och ämnen inom företagsekonomi kan bidra till ytterligare motsättningar. Därför borde olika avdelningar och institutioner efterfråga olika typer av samverkansskicklighet.

Lokala strategier behövs

Men trots motsättningarna om samverkan inom akademin poängterar flera av projektdeltagarna att det finns åtgärder som skulle kunna öka samverkansskickligheten hos avdelningar och institutioner inom företagsekonomin. Ett förslag är en översyn av lärosätens ekonomiska struktur som i dag ofta är uppdelade enbart i forskning och undervisning. Det skulle kunna leda till att samverkansaktiviteterna inte behöver konkurrera med forskningen och undervisningen.

Institutioner och avdelningar skulle också behöva utveckla lokala strategier för samverkan, i stället för att det som i dag till stor del sköts centralt på lärosätena.

– Till sist tror jag att det är viktigt att få i gång en levande diskussion om samverkan och samverkansskicklighet lokalt, för att det ska kunna bli en prioriterad verksamhet, avslutar Amelia Olsson.

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

SlÀtt med vindkraftverk och elledningar

När hållbar omställning skaver

Det är ofta på kommunal nivå som hållbar omställning blir verklighet, men när hållbarhetsmål möter människors vardag uppstår inte sällan spänningar och konflikter. En ny CKS-rapport lyfter situationer då omställningen skaver.

En grupp mÀnniskor som gÄr i bakgrunden och en tegelvÀgg i förgrunden.

Invånares upplevelser som mått på sociala insatser - medel till nytt projekt

Hur kan invånarnas egna erfarenheter användas för att förbättra socialtjänst och hälso- och sjukvård? Ett nytt projekt har fått medel från Vinnova för att ta fram sätt för invånare att vara med och utvärdera sociala insatser.

Matlagning.

Växtbaserad mat bör vara förstahandsvalet, menar LiU-forskare

Det är välkänt att vi alla borde äta mindre kött? Men varför går förändringen så långsamt? Och varför är måltider med kött nästan alltid förstahandsvalet?

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord med bÀrbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.