I den generella diskussionen om samverkansarbete finns det flera idéer kring hur det kan förbättras. Ett förslag är att öka värdet av individuella forskares samverkansskicklighet.
– Diskussionen om samverkansskicklighet hålls ofta centralt på ledningsnivå. Men förutsättningar för samverkan kan ju skilja sig väldigt mycket mellan olika akademiska ämnen och det finns ett behov av att undersöka frågan på en mer ämnesspecifik nivå, säger Amelia Olsson, doktor i företagsekonomi på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.
Hon har kartlagt diskussionen om samverkansskicklighet och dess olika perspektiv inom företagsekonomi. Resultatet av undersökningen presenteras i en rapport från Föreningen företagsekonomi i Sverige (FEKIS).
Oavlönat hushållsarbete
Amelia har med hjälp av bland annat intervjuer, en enkätundersökning och en fokusgrupp, identifierat flera spänningar i diskussionen om samverkan.
– Det finns en uppfattning att den som engagerar sig i samverkan utför ett oavlönat hushållsarbete inom akademin och i viss mån offrar utvecklingen av sin karriär för att lägga tid på samverkansaktiviteter. Dessutom kan samverkan upplevas som ett hot mot oberoende forskning om det finns risk för att den samverkande organisationen får inflytande över resultaten, säger hon.
Förslaget att införa mätbara indikatorer på forskares samverkansskicklighet skapade också starka reaktioner, menar Amelia Olsson:
– Å ena sidan kan förslaget leda till transparens och rättvisa. Å andra sidan finns en oro för att det kan resultera i en ökad administrativ börda och i en strävan efter att optimera godtyckliga indikatorer i stället för att skapa god kvalitet i sina samverkansengagemang.
Detta tenderar att skapa en oro för att mätbara indikatorer för samverkan paradoxalt nog riskerar att leda till en försämrad kvalitet på samverkansaktiviteter inom företagsekonomi.
Deltagarna i projektet menar också att skillnaderna i förutsättningar för samverkan mellan olika regioner och ämnen inom företagsekonomi kan bidra till ytterligare motsättningar. Därför borde olika avdelningar och institutioner efterfråga olika typer av samverkansskicklighet.
Lokala strategier behövs
Men trots motsättningarna om samverkan inom akademin poängterar flera av projektdeltagarna att det finns åtgärder som skulle kunna öka samverkansskickligheten hos avdelningar och institutioner inom företagsekonomin. Ett förslag är en översyn av lärosätens ekonomiska struktur som i dag ofta är uppdelade enbart i forskning och undervisning. Det skulle kunna leda till att samverkansaktiviteterna inte behöver konkurrera med forskningen och undervisningen.
Institutioner och avdelningar skulle också behöva utveckla lokala strategier för samverkan, i stället för att det som i dag till stor del sköts centralt på lärosätena.
– Till sist tror jag att det är viktigt att få i gång en levande diskussion om samverkan och samverkansskicklighet lokalt, för att det ska kunna bli en prioriterad verksamhet, avslutar Amelia Olsson.
