ֱ

07 februari 2019

Nu är det bara några dagar kvar till premiären. Årets studentspex lovar att kasta nytt ljus över den industriella (r)evolutionen – och förstås roa och underhålla på köpet.

repetition studentspexElin Wiklund, Cecilia Ulfsparre, Tim Johansson och Alva Lindhagen on stage. Bild: Mikael Sönne

Genomdrag före premiären

Måndag kväll på Forumteatern i premiärveckan. På scenen tränar Elin Wiklund och Tim Johansson ett av sina sång- och dansnummer. ”Ok, vi tar det igen. Och en gång till.” Dirigenten Linda Svensson är inte riktigt nöjd med en av låtarna och orkestern får börja om flera gånger. Det mesta sitter ändå ganska bra.

Några bänkrader upp i salongen sitter Tova Robertsson, högste ansvarig eller ”directeur” för årets studentspex.

- Det svåraste är nog att skapa en bra helhet. Olika delar kan vara bra var för sig, men nu gäller det att få ihop en hel föreställning, säger Tova.

affisch studentspex

- Vi hade genomdrag (hela föreställningen spelas igenom) häromdagen och det märks att det är lite nerver hos många. Men på lördag kommer det sitta perfekt.

Europa och 1800-talet

Helt enligt traditionen är årets spex enligt Uppsalaskolan vilket bland annat betyder rimmat manus, temavitsar och omstarter. Med så kallade tillrop kan publiken också få en scen spelad igen, men med lite annan känsla – till exempel ”argare” eller ”gladare”. Någonstans i föreställningen kommer spexet också innehålla frasen ”lingon, lärkor, sippor och soppar”, också det traditionsenligt för Linköpings Studentspex.

Som alltid skildrar föreställningen också en historisk händelse, som den ”verkligen hände”. I år får publiken följa med till 1800-talets London där uppfinnartrion Ada Lovelace, Charles Babbage och Isambard Kingdom Brunel kämpar för att lösa problem med trångboddhet, svält och dålig gatubelysning. Flera kända historiska personer dyker också upp på scenen.

Manuset vaskades fram i en tävling med flera olika bidrag.

- Det hade både bäst story och ledde fram till en slutpoäng. Dessutom försöker vi variera världsdel och tidsperiod. Nu var det dags för Europa och 1800-talet, berättar Tova.

Många viktiga roller

Totalt är det ett 70-tal personer som arbetat med årets spex, några av dem började redan för ett år sedan. Då gäller det inte bara orkestern eller skådespelarna på scen, utan också administration, dekor, PR, teknik och allt annat praktiskt runt omkring. Ett spex kräver många roller.

repetition studentspex"Ett bra spex ska vara kul, finurligt och ha en bra story", säger Christian Luckey och Tova Robertsson. Bild: Mikael Sönne

- Det är väldigt roligt, både det man gör och att man träffar så många trevliga människor. Folk kommer från olika campus och utbildningar och det blir en väldigt bra gemenskap, säger Tova som i olika roller varit engagerad i studentspex sedan 2015.

Christian Luckey som är ekonomichef har varit med ännu längre. Han började spexa 2013 och har till och med lämnat universitetet och börjat jobba.

- Ett spex är som en magnet för trevliga människor. Det är också väldigt spännande att få vara med om hela processen från början till slut. Men jag kan sluta när jag vill, säger han och skrattar.

Läs mer om

Följ spexet på och

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ֱs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.