ֱ

25 mars 2019

Cellulosa indränkt i en väl avvägd polymerblandning blir till en sensor som mäter tryck, temperatur och fukt - samtidigt! Mätningarna är helt oberoende av varandra. Sensorn kan få stor betydelse inom områden som robotik, hälsovård och säkerhet.

Närbild på en man som med sin gummihandskklädda hand håller upp en sensor framför sitt ena öga. Fotograf: Thor Balkhed
Shaobo Han med sensorn som mäter temperatur, tryck och fukt - samtidigt. Foto: Thor Balkhed
Att kunna mäta tryck, temperatur och fukthalt är viktigt inom en lång rad områden, som övervakning av patienter i hemmiljö, inom robotiken, elektronisk hud, funktionella textilier övervakning och säkerhet, för att bara nämna några. Forskningen har hittills varit inriktad på att integrera de olika sensorerna i samma krets där man också haft ett antal tekniska utmaningar att hantera, inte minst gäller det gränssnittet mot användaren.

Forskarna vid Laboratoriet för organisk elektronik vid Linköpings universitet har nu, under ledning av professor Xavier Crispin, lyckats få in alla tre mätningarna i en enda sensor.

Detta tack var att de fått fram en elastisk aerogel av polymerer som leder både joner och elektroner och att de sedan drar nytta av den termoelektriska effekten. Att materialet är termoelektriskt innebär att elektroner rör sig från den kalla sidan av materialet till mot den varma och på så vis skapar en spänning.

Aerogel

Nanofibrer av cellulosa blandas med den ledande polymeren PEDOT:PSS i vatten och frystorkas sedan i vakuum. Resultatet blir en aerogel med en struktur som en tvättsvamp. Foto Thor BalkhedGenom att även tillföra ämnet polysilen blir svampen också elastisk.

Lägger man en elektrisk spänning över materialet ger det en ström som ökar linjärt, typisk för alla resistanser - motstånd. När materialet utsätt för tryck minskar motståndet och elektronerna flyter lättare igenom materialet - strömstyrkan ökar.
Foto Thor BalkhedEftersom materialet är termoelektriskt kan man också mäta temperaturförändringar, ju större skillnad i temperatur mellan den varma och kalla sidan, desto högre spänning. Slutligen påverkar fukthalten hur snabbt jonerna rör sig från den varma sidan till den kalla. Transporteras inga joner alls är fuktigheten noll.

– Det nya är att vi kan skilja mellan den termoelektriska effekten från elektronerna (som ger temperaturskillnaden) och effekten från jonerna (som anger fukthalten) genom att följa den elektriska signalen över tid. Effekterna har olika hastighet, säger Xavier Crispin, professor i organisk elektronik och huvudförfattare till artikeln som har publicerats i Advanced Science.

– Detta betyder att vi kan mäta tre olika parametrar med samma material utan att de olika mätningarna är kopplade till varandra, säger han.

Många olika applikationer

Shaobo Han, doktorand, och Simone Fabiano, forskningsledare inom organisk nanoelektronik vid Laboratoriet för organisk elektronik, har bland annat också hittat ett sätt att separera de tre olika signalerna från varandra så att de enkelt kan avläsas var för sig.

– Vår unika sensor banar också väg för Internet of things, sakernas internet, med mindre komplexitet och lägre produktionskostnader. Inte minst är detta en fördel inom exempelvis säkerhetsbranschen. Ytterligare en tänkbar applikation är som sensor i paket med känsligt gods, säger Simone Fabiano.

Forskningen har finansierats via anslag från bland andra Knut och Alice Wallenbergs stiftelse (projekt Tail of the Sun), Wallenberg Wood Science Center, Vinnovas Digital Cellulose Center och regeringens strategiska satsning på avancerade funktionella material vid Linköpings universitet, AFM.

Artikeln: A multiparameter Pressure-Temperature-Humidity Sensor based on Mixed Ionic-Electronic Cellulose Aerogels, Shaobo Han, Naveed Ul Hassan Alvi, Lars Granlöf, Hjalmar Granberg, Magnus Berggren, Simone Fabiano och Xavier Crispin, Advanced Science 2019. DOI 10.1002/advs.201802128

Kontakt

Fler nyheter LOE

Några personer som befinner sig i ett rum.

ֱ-miljoner till två LiU-forskare för framtidens energilösningar

LiU-forskarna Nara Kim och Catherine Aitchison, båda vid Laboratoriet för organisk elektronik, har i hård konkurrens tilldelats varsitt ֱ Starting Grant på cirka 18 miljoner kronor över fem år.

En kvinna i labbrock och blå handskar som håller i ett bägarglas med en vätska i.

Fler kvinnor ska leda framtidens forskning

Många kvinnor påbörjar en forskarkarriär inom teknik och naturvetenskap, men betydligt färre går vidare till att leda egna forskargrupper. För att stödja fler kvinnor på vägen mot forskningsledande roller startar LiU satsningen Women in Science.

Några män står bredvid varandra framför en svart tavla.

Forskare efterliknar hjärtmuskelceller med ledande plast

För första gången har forskare lyckats efterlikna jonsignaleringen hos hjärtmuskelceller på konstgjord väg. För att lyckas har LiU-forskarna använt organisk elektronik baserad på ledande plaster. Fynden öppnar bland annat för nya typer av implantat.

Forskning

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ֱs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.