ÌÇĐÄֱȄ

08 mars 2019

Forskare vid ÌÇĐÄֱȄs universitet har tagit fram en teoretisk metod som gör det möjligt att simulera skeendet på atomnivå i hårda, skärande material när de degraderas. Metoden innebär att verkstadsföretagen kan spara både tid och pengar.

Kostas Sarakinos, Davide Sangiovanni och George Almyras Fotograf: Anna Nilsen
Kostas Sarakinos, Davide Sangiovanni och Georgios Almyras är beroende av superdatorkraft, här vid Tetralith hos Nationellt superdatorcentrum, NSC, vid LiU.
Titan-aluminium-nitrid Àr en vanlig keram som anvÀnds som belÀggning pÄ skÀrande verktyg i metall. Eggen pÄ skÀret blir hÄrdare och verktyget hÄller lÀngre med hjÀlp av en tunn belÀggning av titan-aluminium-nitrid. Ytan har ocksÄ den speciella egenskapen att den hÄrdnar ju mer verktyget anvÀnds.

– Materialet Ă€r en arbetshĂ€st inom verkstadsindustrin, sĂ€ger Kostas Sarakinos, bitrĂ€dande professor i materialvetenskap vid Linköpings universitet.

VÀrmekÀnsligt vid höga temperaturer

Men legeringen Àr ocksÄ kÀnsligt för hög vÀrme. NÄgra minuters skÀrande i riktigt hÄrda material innebÀr att skÀret utsÀtts för ett sÄ högt tryck att det vÀrms upp till 900 grader eller mer. Upp till 700 grader hÄller det sig intakt men blir det hetare Àn sÄ börjar materialet degradera. Eggen mjuknar och mister sin skrÀpa.

Vad som hÀnder pÄ atomnivÄ inne i den tunna filmen av materialet Àr det dock ingen som hittills har lyckats ta reda pÄ. Egenskaperna i den komplicerade kombinationen av titan-aluminium-nitrid har tidigare bara kunnat simuleras till mycket liten del, för liten för att kunna dra nÄgra slutsatser frÄn resultatet.

Georgios Almyras, tidigare postdoktor pÄ avdelningen Nanodesign, numera verksam pÄ Ericsson, och Davide Sangiovanni, avdelningen Teoretisk fysik, har tillsammans med Kostas Sarakinos, forskningsledare vid avdelningen Nanodesign, fÄtt fram en tillförlitlig teoretisk metod som visar precis vad som hÀnder i materialet, picosekund för picosekund. Deras metod simulerar och visar vilka atomer det Àr som flyttar sig och hur det pÄverkar materialets egenskaper.

Davide SangiovanniDavide Sangiovanni Foto Anna Nilsen– Detta innebĂ€r ocksĂ„ att vi kan ta fram strategier för att förhindra degraderingen, som att legera materialet eller ta fram specialdesignade nanostrukturer, sĂ€ger Davide Sangiovanni.

ł§łÜ±è±đ°ù»ćČčłÙŽÇ°ùČú±đ°ùĂ€°ìČÔŸ±ČÔČ”Čč°ù

I deras metod, publicerad i den vetenskapliga öppen access-tidskriften Materials, berÀknas krafterna mellan atomerna i materialet. Det Àr en kÀnd metod som anvÀnds för enklare system med gott resultat. För sÄ hÀr komplicerade materialkombinationer krÀvs dock tunga berÀkningar som tar lÄng tid Àven i en superdator. Forskarna vid LiU har emellertid ocksÄ optimerat berÀkningarna genom att införa algoritmer för maskininlÀrning, ett steg mot artificiell intelligens.

Superdatorn vid Nationellt superdatorcentrum vid LiU har sedan rÀknat pÄ ett 40-tal olika blandningar, legeringar, av de tre Àmnena, titan, aluminium och kvÀve, med hÀnsyn tagen till ett antal olika materialegenskaper. Resultaten av berÀkningarna har sedan jÀmförts med materialens tidigare kÀnda egenskaper.

– Vi har fĂ„tt en stor samstĂ€mmighet. HĂ€r Ă€r det viktigt att vi har berĂ€knat Ă€ven de egenskaper vi kĂ€nner till. Det innebĂ€r att vi kan vara sĂ€kra pĂ„ att berĂ€kningarna stĂ€mmer och att modellen Ă€r tillförlitlig, sĂ€ger Kostas Sarakinos.

Teori med stor industriell relevans

Han och forskarkollegorna hoppas att metoden nu ska fÄ stor betydelse för verkstadsindustrier som Sandvik, ABB, Seco Tools med flera dÀr extra hÄrdhet och slitstyrka sparar mycket pengar. Det Àr företag som LiU-forskarna ocksÄ har lÄngsiktiga samarbeten med.
Kostas SarakinosKostas Sarakinos Foto Anna Nilsen
– Vi kan nu för första gĂ„ngen göra storskaliga klassiska simuleringar av atomstrukturen i ett av de vanligaste systemen för konstruktionsmaterial. Simuleringarna kan handla om vĂ€rmetĂ„lighet likavĂ€l som nanostrukturer och de kan ge oss viktiga insikter i hur atomerna rör sig och hur vi kan undvika, eller i alla fall skjuta upp degraderingen i materialet, sĂ€ger Kostas Sarakinos.


G. A. Almyras, D. G. Sangiovanni and K. Sarakinos, Materials 2019. DOI 10.3390/ma12020215

Senaste nytt från LiU

En man som stÄr framför ett fönster och hÄller i ett blÄtt paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En nÀrbild av en fluga pÄ en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇĐÄֱȄs universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.