ÌÇÐÄÖ±²¥

14 februari 2019

– â€�Krisâ€� är alltid ett starkt ord. Men faktum är att kommunsektorn står inför två rätt akuta kriser framöver, säger Gissur Ó Erlingsson, en av tre forskare bakom SNS Konjunkturrådsrapport 2019.

Gissur Erlingsson. Fotograf: ANNA VALENTINSSON
Gissur Ó Erlingsson menar att kommunerna står inför en tudelad kris: de kan varken bemanna eller finansiera framtidens verksamheter.

Han fortsätter:

– Det rör sig dels om en bemanningskris där otroligt mycket nytt blod kommer att krävas till vård och omsorg samt skolor framöver och dels en finansieringskris, där kommunerna tycks gå mot ett underskott motsvarande 43 miljarder år 2022.

Över hälften av Sveriges kommuner förväntas minska i befolkning de kommande 20 åren. I rapporten Kommunernas framtid beskriver Eva Mörk, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet, Gissur Ó Erlingsson, biträdande professor vid CKS och Lovisa Persson, forskare i nationalekonomi vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) dels utmaningar, dels diskuterar de reformer som kan underlätta för kommunerna att möta framtiden.

– De kommande utmaningarna slår särskilt hårt mot små och krympande kommuner, som av allt att döma får stigande svårigheter att klara av sitt välfärdsuppdrag, konstaterar Gissur Ó Erlingsson.

Lättnader för mindre kommuner

Ett alternativ kan vara att vissa uppgifter lyfts bort från kommuner med bristande kapacitet. De föreslår också att kommunerna får större frihet att ta ut avgifter inom förskola och äldreomsorg samt att staten minskar de riktade statsbidragen.

– Statsmakten måste börja tänka litet mer innovativt om landet ska hålla samman. Att förlita sig till att ständigt skruva mer och mer på utjämningsreglaget ter sig långsiktigt ohållbart, vilket märks exempelvis på reaktionerna på den nya utjämningsutredningens förslag.

Tre konkreta förslag

Forskarna uppmanar i rapporten att:

  • Överväga möjligheten att föra över ansvaret för väl avgränsade omrÃ¥den, till exempel skola, frÃ¥n smÃ¥ kommuner med bristande kapacitet till antingen staten, regionen eller en större grannkommun. PÃ¥ sÃ¥ sätt kan man ha kvar den lokala förankringen i de verksamheter som kommunerna behÃ¥ller, men samtidigt dra nytta av stordriftsfördelar inom styrning och administration i de verksamheter som flyttas frÃ¥n kommunerna.
  • Begränsa de riktade statsbidragen kraftigt. Det gör det tydligare för medborgarna att de lokala politikerna har ansvaret för den kommunala servicen, samt kan öka sannolikheten för kommunerna att bedriva verksamheterna mer effektivt.
  • Uppmuntra kommunerna att öka sin samverkan över kommungränserna även inom de kostnadstunga välfärdsomrÃ¥dena, liksom till att effektivisera verksamheterna genom att använda digitala hjälpmedel i större utsträckning.

Kontakt

Relaterat innehåll

”Kommunernas förutsättningar att klara välfärdsuppdraget försämras kraftigt inom den närmaste framtiden.”

Debattartikel på DN debatt 16 januari 2019.



Kommunernas framtid - Konjunkturrådets rapport 2019

 



Senaste nytt från LiU

En man som står framför ett fönster och håller i ett blått paraply.

En fältfilosof i en ny värld

Professor Adam Briggle lämnade en etablerad akademisk karriär i Texas för ett nytt kapitel. Lockad av LiU:s filosofiska forskningsmiljö och en större akademisk frihet utforskar han nya perspektiv på AI, en av vår tids mest angelägna etiska frågor.

En närbild av en fluga på en vit yta.

Sociologiska metoder ska ge nya perspektiv på flugans hjärna

Hur hänger nervcellerna i en bananflugas hjärna samman? Det ska Carl Nordlund vid ÌÇÐÄÖ±²¥s universitet undersöka med kunskap och verktyg från sin forskning om sociala nätverk.

En manlig läkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇÐÄÖ±²¥ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.