Runt om i världen pågår en rad forskningsprojekt kring livmodertransplantation. Hittills har forskningen resulterat i att tio barn fötts världen över med hjälp av en donerad livmoder. Åtta av de födslarna har skett i Sverige. Att en livmoder har kunnat lyftas från en kvinna in i en annan och ge upphov till ett barn kan medicinskt ses som en framgång. Men, en etisk diskussion har ofta saknats i den svenska samhällsdebatten.
OM livmodertransplantationer ska ta steget från forskning till att bli verklighet inom svensk vård krävs att transplantationerna föregås av ett etiskt samtal. Vår studie tar inte ställning i frågan om livmodertransplantationer bör ske i vården. Den visar att man behöver vara medveten om de paralleller som finns till altruistiskt surrogatmödraskap, säger Lisa Guntram, forskare vid Linköpings universitet.
Kvinnor kan utsättas för påtryckningar
År 2016 presenterades en statlig utredning om bland annat altruistiskt surrogatmödraskap. Enligt denna ska altruistiskt surrogatmödraskap inte tillåtas i Sverige. Med avstamp i utredningen har Lisa Guntram analyserat antagandet att livmodertransplantation skulle vara mindre problematiskt att införa i Sverige än altruistiskt surrogatmödraskap. Forskningen har bedrivits tillsammans med Nicola Jane Williams, vid Lancaster universitet i Storbritannien, och resultatet från studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Bioethics.
Guntrams och Williams forskning visar att många av argumenten mot altruistiskt surrogatmödraskap kan appliceras på livmodertransplantation som behandlingsmetod för ofrivillig barnlöshet. Några av dem är:
- Att ingreppet kan hota den donerande kvinnans autonomi och utsätta henne för påtryckningar.
Frågan här är om surrogatmodern verkligen ställer upp frivilligt och inte på grund av påtryckningar. En donerad livmoder kommer i de svenska försöken från en släkting, i de flesta fall modern till den som är ofrivilligt barnlös. Det gör att vissa närstående till ofrivilligt barnlösa kan känna sig tvingade att donera, eller aktivt utsättas för påtryckningar utifrån.
- Att ingreppet kan leda till ett utnyttjande av kvinnors kroppar.
I diskussionen om surrogatmödraskap lyfts risker för att kvinnors kroppar kan utnyttjas samt dolda överenskommelser om ersättningar. På liknande sätt finns en risk att livmödrar på sikt kan bli ytterligare ett organ, likt exempelvis njurar, på den svarta marknaden.
- Att forskningen kring fysiska och psykiska risker för barnet är bristfällig.
Liksom i surrogatsammanhang finns det inom livmodertransplantation lite kunskap om konsekvenser för barnet, vilket beror på att endast ett fåtal barn blivit till med hjälp av livmodertransplantation.
Slutsatsen från Guntrams och Williams studie är således att livmodertransplantation inte nödvändigtvis är mindre etiskt komplicerat än altruistiskt surrogatmödraskap.
Om de argument som presenterades i utredningen ska gälla för altruistiskt surrogatmödraskap, bör beslutsfattare allvarligt överväga om de inte också måste gälla för livmodertransplantation. Anser man att behandlingar ska bedömas olika behöver man vara väldigt tydlig med vad som motiverar detta, säger Lisa Guntram.
Vetenskaplig artikel:
Lisa Guntram och Nicola Jane Williams (2018), Bioethics. 2018;00:1–10.
