ֱ

23 mars 2023

Projektet ”Att smälta polariseringen – megaspel för nya narrativ om en hållbar framtid” har fått 10 miljoner kronor från Familjen Kamprads stiftelse. Det är ett av sex projekt från LiU som fick medel från stiftelsen. CKS deltar i projektet genom Åsa Svenfelt, docent i hållbar utveckling och framtidsstudier. 

Fotograf: Thor Balkhed
Från projektet "Att vända strömmen", där megaspel användes för att öka kunskapen om hur energisystemets nuvarande utformning och framtida omvandling påverkar omgivande samhälle, miljö och klimat.

Syftet med projektet är att utveckla en spelbaserad metod, så kallad megaspel, eller megagames, för att få till konstruktiva dialoger och fånga upp berättelser i arbetet med omställningen till ett hållbart samhälle. Det handlar bland annat om roller för stad och landsbygd i omställningsarbetet.

Åsa Svenfelt, framtidsforskare och universitetslektor på Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, är en av projektdeltagarna. Hennes uppgift är bland annat att få med framtidsperspektivet i projektet. Det kan handla om att tänka kring alternativa framtider och att låta olika människors perspektiv om framtiden få plats i spelet.

– En viktig uppgift för mig tror jag blir att fånga upp och föra in perspektiv på vad som skulle kunna hända i framtiden, säger Åsa Svenfelt.

Nya och annorlunda perspektiv

I metoden megaspel är det viktigt att vända och vrida på befintliga perspektiv. Som deltagare i ett megaspel kan du få en helt annan roll än din vanliga. Det skulle till exempel kunna handla om en vegan som får spela rollen som köttproducent eller en politiker som blir näringslivsidkare och behöver tänka kring nya affärsmodeller.

– Jag är inte expert på megaspel utan har blivit introducerad till den här typen av spel av Ola Leifler. Det jag tycker är så bra är att deltagarna får ta sig an en roll och utmana sina egna tankar om hur omställning ska gå till. Det är ett lekfullt sätt att ta sig an frågor om klimatomställning och hållbarhet som ibland annars kan kännas lite tungt och trögt, menar Åsa Svenfelt.

Samverkan med föreningar och organisationer

Projektet leds av huvudsökanden professor Björn Johansson och universitetslektor Ola Leifler på Institutionen för datavetenskap, IDA. Båda har erfarenhet av projekt där spel och övningar använts som metod för att förstå komplexa fenomen. Deras erfarenheter har lett dem till att börja undersöka hur megagames kan användas för att stimulera bättre samtal kring omställning och ge deltagarna i spelet större förståelse för att komplexa ämnen där många olika perspektiv måste förstås samtidigt.

– Att undersöka sätt att bryta polariseringen mellan stad och land i omställningsfrågan kommer att vara en särskilt viktig del i projektet. Megaspelsformatet gör att deltagarna konstruktivt måste hantera de utmaningar som uppstår i omställningsarbetet vilket förhoppningsvis leder till ökad dialog och reflektion, säger Björn Johansson.

---------------------------------

Fakta

I projektet, som löper på tre år deltar även Högskolan i Jönköping och Linnéuniversitetet. För att hitta deltagare med olika perspektiv som kan delta i utvecklingen av det nya megaspelet samarbetar forskarna med olika föreningar och organisationer som Naturskyddsföreningen, Plockhugget, Lokal utveckling Sverige, Coompanion, Agtech2030, Hultabygdens kretsloppsförening, kooperativet Macken samt Bygdegårdarnas riksförbund.

Familjen Kamprads stiftelse stödjer miljö- och hållbarhetsforskning med 150 miljoner kronor fördelat på tolv universitet, högskolor och forskningsinstitut. Totalt sett får 28 forskningsprojekt medel för att bidra med ny kunskap som leder till en mer hållbar framtid.

Fler nyheter från CKS

Två händer som håller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

Daggvått gräs i motljus. I bakgrunden skymtar ett stort mörkt hus.

Hur kan kommunala bostadsbolag stärka tryggheten? 7,5 miljoner till ny forskning

När kommuner krymper minskar investeringarna i den byggda miljön, vilket kan leda till otrygghet. I ett nytt projekt ska forskare undersöka hur kommunala bostadsbolag kan stärka tryggheten.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvånat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp människor som sitter på en träbänk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ֱs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knäböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.