ÌÇĐÄֱȄ

05 mars 2024

Skillnaderna i hälsa i Sverige ökar mellan barn och ungdomar med olika bakgrund. För att motverka detta förväntas svenska kommuner ta ett större ansvar. Men arbetet försvåras av spänningar inom den kommunala organisationen visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.

TvÄ barn cyklar efter varandra pÄ en strand Fotograf: Mikael Svensson/Scandinav

– Vi har bland annat sett att vissa verksamheter, framför allt skolan, anser att de själva arbetar med barnens hälsa sedan länge och ser då inget behov av att involvera fler aktörer i det. En annan orsak kan vara att folkhälsa uppfattas som ett extra uppdrag En man i glasögon mot en oskarp bakgrundAlbin Algotson. Fotograf Anna Nilsen som stjäl fokus ifrån kärnuppdraget och därför prioriteras ner, säger Albin Algotson, biträdande universitetslektor i statsvetenskap och en av forskarna bakom rapporten.

Undersökningen har gjorts i samarbete med den idéburna organisationen Generation Pep som arbetar för barns och unga hälsa i Sverige. Genom en fallstudie av Generation Peps pilotprojekt Pep Kommun har författarna analyserat de villkor som påverkar lokalt folkhälsoarbete särskilt riktat mot barn och unga.

en kvinna i svart klĂ€nning som stĂ„r vid ett fönster med ena handen i midjan. Carolina Klüft. Fotograf Benjamin Hailemariam - På Generation Pep vet vi att ingen ensam samhällsaktör kan lösa de utmaningar vi står inför när det gäller barn och ungas hälsa, därför är vi så glada för all form av samverkan, och där ingår även att bidra till forskning och kunskapsutveckling. Samarbetet med CKS är ett viktigt steg i att närma sig ett mer främjande samhälle där vi sätter barn och ungas hälsa i centrum, säger Carolina Klüft, verksamhetschef på Generation Pep.

Klyfta mellan operativt och strategiskt

Resultaten visar att kommunernas arbete med folkhälsa präglas av en klyfta mellan det strategiska kommunövergripande arbetet och det mer operativa arbetet med barn och unga som bedrivs i kommunernas olika verksamheter. Det strategiska arbetet får svårt att nå ut i skola och andra verksamheter.

– Det arbete som bedrivs av folkhälsostrateger och samordnare blir tandlöst om samverkan med skola, socialtjänst och samhällsplanering inte fungerar. Omvänt så måste den kunskap om hälsa som finns hos lärare och andra välfärdsprofessioner värderas och tas tillvara i det strategiska folkhälsoarbetet, säger Algotson

Spänningar i folkhälsoarbetet

En kille i grĂ„ t-shirt sitter vid ett bord och tittar ut genom fönstret. David Ekholm. Fotograf Anna Nilsen David Ekholm, universitetslektor och docent i socialt arbete har skrivit rapporten tillsammans med Algotson. De anser att Pep Kommun är ett intressant initiativ som tydliggör kommunernas helt centrala betydelse i svensk folkhälsopolitik. Genom att följa Pep Kommun har de kunnat uppmärksamma spänningar i Sveriges folkhälsoarbete som nästan helt har gått under radarn. Samtidigt sätter Pep Kommun fingret på att kommunerna inte är isolerade öar. Behovet av kunskapsutbyte är stort, både kommunerna emellan, och mellan kommuner, regioner, myndigheter och organisationer så som Generation Pep.

En man i rutig skjorta som stĂ„r framför ett högt fönster.Matti Leijon. Fotograf Benjamin Hailemariam – Det som jag upplever som extra värdefullt i samverkan med CKS är att uppföljningen är så framåtsyftande. Den blir inget avslut för något – den blir en språngbräda framåt! säger Matti Leijon.

– Vi är glada över att Generation Pep visar intresse för våra slutsatser och med deras hjälp kan den här rapportens kunskapsbidrag omsättas till förbättringar i kommunalt folkhälsoarbete, avslutar David Ekholm.

Kontakt

Relaterat innehåll

Läs fler nyheter från CKS

TvÄ hÀnder som hÄller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

DaggvÄtt grÀs i motljus. I bakgrunden skymtar ett stort mörkt hus.

Hur kan kommunala bostadsbolag stärka tryggheten? 7,5 miljoner till ny forskning

När kommuner krymper minskar investeringarna i den byggda miljön, vilket kan leda till otrygghet. I ett nytt projekt ska forskare undersöka hur kommunala bostadsbolag kan stärka tryggheten.

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvÄnat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp mÀnniskor som sitter pÄ en trÀbÀnk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knÀböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.