ÌÇĐÄֱȄ

15 oktober 2024

Det pågår ett intensivt arbete för att göra den svenska kommunstrukturen mer hållbar på lång sikt. I början av oktober samlades forskare och kommunrepresentanter på ett symposium i Stockholm för att diskutera alternativ för att framtidssäkra den svenska kommunstrukturen.

En man som hÄller ett föredrag Fotograf: Malin Ekman

Symposiet, som arrangerades av Centrum för kommunstrategiska studier (CKS), tillsammans med Länsförsäkringars forskningsstiftelse, var en uppföljning på en sammankomst förra året där fokus låg på kommunsammanläggningar.

Flera statliga utredningar, bland annat Landsbygdskommittén, Kommunutredningen och Utjämningskommittén, har pekat på behovet av förändringar. Men det råder delade meningar om vilka lösningar som skulle vara de mest effektiva.

Internationella erfarenheter visar att sammanläggningsreformer ofta ger små vinster, samtidigt som motståndet från mindre kommuner att gå samman är stort. Detta var utgångspunkten för årets symposium, där man valde att utforska andra möjliga strategier för att stärka kommunstrukturen – utan att inkludera kommunsammanslagningar i verktygslådan.

Internationella och svenska talare

Antonio Fernando Tavares, biträdande professor på University of Minho i Portugal, gav en inflygning om hur och när mellankommunal samverkan kan vara effektivt.

Josefina Syssner. Fotograf: Christian Ekstrand
Jonas Stein, biträdande professor på Norges Arktiska universitet, presenterade Norges innovativa regionpolitiska modell, som med sitt koncept av "ekonomisk frizon"-light erbjuder en unik väg framåt.

Sist men inte minst så pratade även Josefina Syssner, professor på CKS, om vikten av att kommuner med minskande befolkning anpassar verksamheten till en krympande kostym.

– Kommuner måste acceptera att de krymper och anpassa sina verksamheter därefter. Det handlar inte om att ge upp, utan om att hitta nya sätt att vara effektiva och leverera kvalitet, säger Josefina Syssner.

Gissur Ó Erlingsson.
Gissur Ó Erlingsson. Fotograf: Karin Midner
Dagens symposium modererades av Gissur Ó Erlingsson, professor på CKS. Han är nöjd med samtalen och tror att de långsiktigt kan få avtryck i samhällsdebatten:

– Diskussionerna, argumenten och slutsatserna är spännande för den fortsatta diskussionen om kommunsektorns framtid. Frågor om hur man juridiskt kan förenkla samverkan mellan kommuner är högaktuell, och de norska erfarenheterna av att lite grand se de mest utsatta kommunerna som ekonomiska frizoner tror jag att vi i Sverige på sikt bör ta inspiration av.

Kontakt

Läs fler nyheter från Centrum för kommunstrategiska studier

En nÀrbild av en vÀgg med hÄl i.

Att förhindra välfärdsbrott och behålla förtroende – nytt projekt får forskningsmedel

Hur kan kommuner förebygga välfärdsbrottslighet utan att det går ut över välfärden eller invånarnas förtroende? Ett nytt forskningsprojekt har tilldelats nästan 4,8 miljoner kronor.

TvÄ hÀnder som hÄller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

Senaste nytt från LiU

En kvinna som stÄr pÄ en balkong bredvid en byggnad.

Hon ska få AI att göra nytta i Europa

Årets alumn 2026, Helen Köpman, är verksam vid Europeiska kommissionens AI-kontor i Bryssel. I över 20 års tid har hon jobbat med forskningsfrågor och innovation på EU-nivå där hennes drivkraft är en levande planet för kommande generationer.

En man och en kvinna som stÄr bredvid varandra.

Årets alumner skapar hållbara städer och nästa generations naturvetare

Helen Köpman jobbar med AI-modeller för att skapa smarta och hållbara städer inom EU. Jesper Svartz är kemiläraren med en osedvanlig förmåga att väcka entusiasm och nyfikenhet hos eleverna. De är Årets alumner 2026 vid ÌÇĐÄֱȄs universitet.

En man i labbrock som stÄr framför en vit vÀgg.

Kemiläraren som älskar experiment

Som gymnasielärare är Jesper Svartz entusiastisk och strukturerad. Hans elever tävlar i kemi både nationellt och internationellt.  Nu är han fått utmärkelsen Årets alumn 2026.