ÌÇĐÄֱȄ

10 januari 2023

Vid årsskiftet klev den nyblivna professorn Josefina Syssner av sitt uppdrag som prefekt för Institutionen för kultur och samhälle, IKOS, för att ägna sig åt forskning på heltid. I sin forskning intresserar sig Syssner för de politiska frågor, strategier och processer som på ett eller annat sätt kan kopplas till en plats eller till ett rum.

Josefina Syssner sitter framÄtlutad vid en tegelvÀgg. Fotograf: Christian Ekstrand
Josefina Syssner är professor i kulturgeografi vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS.
Josefina Syssner utnämndes till professor i kulturgeografi vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, i slutet av förra året.

Grattis, du har blivit befordrad till professor. Vad innebär det för din forskning?

En viktig uppgift för en professor är att vara orädd. Vi måste våga ställa kritiska och obekväma frågor, för kunskapens och samhällets skull. Men vi ska också stödja yngre kollegor; doktorander och nydisputerade som har en mer osäker position och mer att förhålla sig till.

Berätta - vad forskar du om?

Jag är kulturgeograf, och min forskning handlar om lokal utveckling och utvecklingspolitik. Jag intresserar mig främst för platser som kännetecknas av sådant som vi människor vanligtvis inte ser som utveckling – nämligen en minskande och åldrande befolkning, en ansträngd ekonomi, mindre privat och offentlig service, sjunkande huspriser och annat.

Vad inom det här området är det som intresserar dig?

Det finns starka samhälleliga normer om vad utveckling är och vad som är en attraktiv plats. Jag är intresserad av hur man kan se på utveckling och på framtiden på platser som inte har de förutsättningarna.

Varför är den här forskningen så viktig?

Dels för att det finns så många områden i Sverige, Norden, Europa – ja i hela världen – som präglas av just ett vikande befolkningsunderlag och en ansträngd ekonomi. För mig är det dessutom otroligt viktigt att vi undersöker hur man kan få till ett bra och inkluderande samhälle på platser som inte växer.

Vad skulle du vilja fokusera mer på inom din forskning?

De närmaste åren kommer jag att jobba i två externfinansierade projekt. Det ena är finansierat av Länsförsäkringars forskningsfond och handlar om hur det går till när kommunpolitiker i glesbygd formulerar utvecklingspolitiska mål för den egna kommunen. Det andra projektet finansieras av Formas och handlar om hur kommuner med geografiska lägesnackdelar ser på lokal ekonomisk hållbarhet – vad de lägger i det begreppet och hur de jobbar för att uppnå det.

Hur känns det att gå tillbaka till forskningen efter närmare fyra år som prefekt?

Framför allt är jag otroligt glad över att kunna gå in i två forskningsprojekt som handlar om det jag är allra mest intresserad av. Men jag kommer också att sakna alla jag jobbat ihop med i prefektuppdraget. Det är så många människor jag inte kände för fyra år sedan, som snabbt blev jätteviktiga arbetskamrater och som jag nu inte kommer att träffa särskilt ofta. Det känns lite märkligt.

Installationsföreläsning

Den 27 januari håller Josefina installationsföreläsning som ny professor vid Institutionen för kultur och samhälle på temat ”Geografens guide till glesbygden – om politik och planering i periferin”.

Läs mer om installationsföreläsningarna för IKOS professorer

Kontakt

Relaterat innehåll

Fler nyheter från CKS

SlÀtt med vindkraftverk och elledningar

När hållbar omställning skaver

Det är ofta på kommunal nivå som hållbar omställning blir verklighet, men när hållbarhetsmål möter människors vardag uppstår inte sällan spänningar och konflikter. En ny CKS-rapport lyfter situationer då omställningen skaver.

En grupp mÀnniskor som gÄr i bakgrunden och en tegelvÀgg i förgrunden.

Invånares upplevelser som mått på sociala insatser - medel till nytt projekt

Hur kan invånarnas egna erfarenheter användas för att förbättra socialtjänst och hälso- och sjukvård? Ett nytt projekt har fått medel från Vinnova för att ta fram sätt för invånare att vara med och utvärdera sociala insatser.

Matlagning.

Växtbaserad mat bör vara förstahandsvalet, menar LiU-forskare

Det är välkänt att vi alla borde äta mindre kött? Men varför går förändringen så långsamt? Och varför är måltider med kött nästan alltid förstahandsvalet?

Senaste nytt från LiU

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord med bÀrbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.