ÌÇĐÄֱȄ

14 september 2022

Under covid-19-pandemin skedde en nära samverkan mellan de östgötska kommunerna och Region Östergötland. En samverkan som stärkte tilliten mellan berörda parter men som också har väckt frågor om hur befintliga strukturer fungerar och hur de bör fungera.

Byggnadsdetaljer frÄn Kopparhammaren, Campus Norrköping. Fotograf: Magnus Johansson
Vägen in till Kopparhammaren 7 på Campus Norrköping, där CKS har sina lokaler. 
Forskare från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt samverkansstrukturer mellan länets kommuner och Region Östergötland. Forskarna har bland annat velat ta reda på om den nära samverkan som skedde under covid-19-pandemin skapade resurser som stärkte samverkan. Om så var fallet, kunde de resurserna värnas för att fortsätta samverka även när pandemin klingade ut?

– Efter en lång period med täta kontakter och intensivt samarbete var alla överens om att nätverken mellan kommuner och region behövs, såväl i krissituationer som i vardagen, säger Brita Hermelin, professor i kulturgeografi och en av författarna till rapporten.

Pandemin stärkte relationerna

Många av respondenterna poängterade att man hade lärt känna varandra betydligt bättre under pågående kris. Agendan för nätverken under pandemin var tydlig och frågorna av stort gemensamt intresse. Det här ledde till en hög motivation och en stark legitimitet för nätverken.

När pandemin klingade ut kvarstod emellertid en osäkerhet kring hur nätverken fortsatt ska organiseras och vilka frågor som ska avhandlas inom området för regional utveckling, som var i fokus för studien.

Brita Hermelin menar att en väl fungerande samverkan förutsätter att deltagarna är överens om hur arbetet ska fungera och organiseras:

— Deltagarna bör ha liknande förväntningar på vilket sätt olika frågor ska hanteras och diskuteras. I vår studie har vi till exempel upptäckt att alla ledande kommunala och regionala företrädare inte har detaljerad kännedom om de överenskommelser som nätverken har enats om.

Samverkansuppdraget måste bli tydligare

En annan utmaning är att det är regionens ansvar att samordna det regionala utvecklingsarbetet, samtidigt som kommunerna och regionen organisatoriskt sett är på samma nivå.

— Det finns en inneboende motsättning i att en organisation ska kunna samordna en annan som man inte har någon hierarkisk relation med. Något som skapar mer osäkerhet i samverkansarbetet, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på CKS och en av författarna till rapporten.

Tydlighet och legitimitet är begrepp som lyfts som centrala för en lyckad samverkan. Regionen måste bli ännu tydligare i sitt uppdrag att samordna nätverken, sätta agendan och kommunicera vad syftet är. Med större tydlighet blir det mer legitimt för kommunerna att delta i nätverken.

— Covidpandemin har inte löst frågan men man har lärt känna varandra betydligt bättre. Själva grundfrågan om legitimitet kvarstår dock och regionen behöver bli mer konkret och tydlig i sitt samordningsansvar, avslutar Brita Hermelin.

Fakta:
Undersökningen gjordes hösten 2021, då nätverken började återgå till att samverka mer i vardagen och inte bara i kris, som man gjort under den mest intensiva delen av coronapandemin. Politiker och tjänstepersoner från Östergötlands 13 kommuner och Region Östergötland deltog i undersökningen genom enkätstudier och intervjuer.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

En grupp mÀnniskor som gÄr i bakgrunden och en tegelvÀgg i förgrunden.

Invånares upplevelser som mått på sociala insatser - medel till nytt projekt

Hur kan invånarnas egna erfarenheter användas för att förbättra socialtjänst och hälso- och sjukvård? Ett nytt projekt har fått medel från Vinnova för att ta fram sätt för invånare att vara med och utvärdera sociala insatser.

Matlagning.

Växtbaserad mat bör vara förstahandsvalet, menar LiU-forskare

Det är välkänt att vi alla borde äta mindre kött? Men varför går förändringen så långsamt? Och varför är måltider med kött nästan alltid förstahandsvalet?

En fÄgel som sitter pÄ ett staket intill en flod.

Djurs rättigheter i staden - forskningsmedel till nytt projekt

Länge har människans perspektiv styrt hur städer byggs. Hur skulle samhällsplaneringen kunna inkludera djurs intressen? Ett nytt tvärvetenskapligt projekt ska utforska nya perspektiv på djurvälfärd i stadsplaneringen.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.

NÄgra personer som stÄr i ett rum.

Gömda och glömda 2D-material upptäcks med AI

Med hjälp av artificiell intelligens har forskare vid LiU hittat tidigare förbisedda förekomster av 2D-materialen MXener i äldre databaser. Fynden har inspirerat forskarna att skapa nya material med mer hållbara syntesmetoder än tidigare.

En tegelbyggnad med en skylt pÄ sidan.

LiU får 128 miljoner från Vetenskapsrådet

Vetenskapsrådet har beslutat om fördelningen av bidrag i tre stora utlysningar. ÌÇĐÄֱȄs universitet får totalt 128 miljoner kronor fördelat på 30 forskare som bland annat ska forska om rädsla, konstgjorda nervceller och exkludering i förskolan.