ÌÇĐÄֱȄ

14 september 2022

Under covid-19-pandemin skedde en nära samverkan mellan de östgötska kommunerna och Region Östergötland. En samverkan som stärkte tilliten mellan berörda parter men som också har väckt frågor om hur befintliga strukturer fungerar och hur de bör fungera.

Byggnadsdetaljer frÄn Kopparhammaren, Campus Norrköping. Fotograf: Magnus Johansson
Vägen in till Kopparhammaren 7 på Campus Norrköping, där CKS har sina lokaler. 
Forskare från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, har undersökt samverkansstrukturer mellan länets kommuner och Region Östergötland. Forskarna har bland annat velat ta reda på om den nära samverkan som skedde under covid-19-pandemin skapade resurser som stärkte samverkan. Om så var fallet, kunde de resurserna värnas för att fortsätta samverka även när pandemin klingade ut?

– Efter en lång period med täta kontakter och intensivt samarbete var alla överens om att nätverken mellan kommuner och region behövs, såväl i krissituationer som i vardagen, säger Brita Hermelin, professor i kulturgeografi och en av författarna till rapporten.

Pandemin stärkte relationerna

Många av respondenterna poängterade att man hade lärt känna varandra betydligt bättre under pågående kris. Agendan för nätverken under pandemin var tydlig och frågorna av stort gemensamt intresse. Det här ledde till en hög motivation och en stark legitimitet för nätverken.

När pandemin klingade ut kvarstod emellertid en osäkerhet kring hur nätverken fortsatt ska organiseras och vilka frågor som ska avhandlas inom området för regional utveckling, som var i fokus för studien.

Brita Hermelin menar att en väl fungerande samverkan förutsätter att deltagarna är överens om hur arbetet ska fungera och organiseras:

— Deltagarna bör ha liknande förväntningar på vilket sätt olika frågor ska hanteras och diskuteras. I vår studie har vi till exempel upptäckt att alla ledande kommunala och regionala företrädare inte har detaljerad kännedom om de överenskommelser som nätverken har enats om.

Samverkansuppdraget måste bli tydligare

En annan utmaning är att det är regionens ansvar att samordna det regionala utvecklingsarbetet, samtidigt som kommunerna och regionen organisatoriskt sett är på samma nivå.

— Det finns en inneboende motsättning i att en organisation ska kunna samordna en annan som man inte har någon hierarkisk relation med. Något som skapar mer osäkerhet i samverkansarbetet, säger Johan Wänström, universitetslektor i statsvetenskap på CKS och en av författarna till rapporten.

Tydlighet och legitimitet är begrepp som lyfts som centrala för en lyckad samverkan. Regionen måste bli ännu tydligare i sitt uppdrag att samordna nätverken, sätta agendan och kommunicera vad syftet är. Med större tydlighet blir det mer legitimt för kommunerna att delta i nätverken.

— Covidpandemin har inte löst frågan men man har lärt känna varandra betydligt bättre. Själva grundfrågan om legitimitet kvarstår dock och regionen behöver bli mer konkret och tydlig i sitt samordningsansvar, avslutar Brita Hermelin.

Fakta:
Undersökningen gjordes hösten 2021, då nätverken började återgå till att samverka mer i vardagen och inte bara i kris, som man gjort under den mest intensiva delen av coronapandemin. Politiker och tjänstepersoner från Östergötlands 13 kommuner och Region Östergötland deltog i undersökningen genom enkätstudier och intervjuer.

Kontakt

Fler nyheter från CKS

TvÄ hÀnder som hÄller i röstkort.

Lokala partier har blivit en självklar del av kommunpolitiken

Lokala partier fokuserar ofta på konkreta frågor i sitt närområde. De blir allt fler och över tid har de fått större stöd bland väljarna. Forskning visar dessutom att de överlever längre än man tidigare trott.

Ett barn som gungar.

Fritidskortets villkor och möjligheter – forskningsmedel till nytt projekt

Målet med Fritidskortet är att öka barn och ungas möjligheter att delta i olika typer av fritidsaktiviteter. Hur ser föreningar, kulturskolor och andra utförare på sin roll i det arbetet?

DaggvÄtt grÀs i motljus. I bakgrunden skymtar ett stort mörkt hus.

Hur kan kommunala bostadsbolag stärka tryggheten? 7,5 miljoner till ny forskning

När kommuner krymper minskar investeringarna i den byggda miljön, vilket kan leda till otrygghet. I ett nytt projekt ska forskare undersöka hur kommunala bostadsbolag kan stärka tryggheten.

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En kvinna med ett förvÄnat uttryck i ansiktet.

Därför är det svårt för vården att införa hälsofrämjande digitala verktyg

Digitala verktyg som främjar hälsan har svårt att nå ut och börja användas i vården, även om de visats ha god effekt. Maria Fagerström har i sin forskning funnit två avgörande faktorer: datahantering och styrning på flera nivåer i organisationen.

En grupp mÀnniskor som sitter pÄ en trÀbÀnk.

AI-litteracitet lyfts i fysioterapeututbildningen

En ny studie från ÌÇĐÄֱȄs universitet visar att fysioterapeutstudenters AI-användning ökar snabbt och att riktad utbildning kan stärka deras AI-litteracitet och förmåga att använda tekniken kritiskt och ansvarsfullt.

En man som knÀböjer framför en solpanel.

Återvinning av solpaneler riskerar att öka ojämlikheten

Att återvinna gamla solpaneler kan ge stora ekonomiska vinster och minska utsläppen. Men vinsterna kan fördelas ojämnt mellan olika delar av världen. En ny studie visar att regler och stöd kan bli avgörande för vem som tjänar på återvinningen.