ÌÇĐÄֱȄ

05 juni 2025

”Samhället står inför stora hållbarhetsutmaningar och vi har en lång väg att gå. Vi konsumerar exempelvis långt över vad som är hållbart, något som har negativa effekter på både människors hälsa och miljön.”

en kille och hans hund ligger och vilar pĂ„ en grĂ€smatta Fotograf: Björn Dahlgren

Det säger Åsa Svenfelt, universitetslektor i samhällsplanering vid Centrum för kommunstrategiska studier, CKS. Hon har skrivit rapporten ”Hållbarhet i fokus – lokal planering och styrning bortom, eller vid sidan av, ett tillväxtparadigm” tillsammans med Maria Janson, dåvarande forskningsassistent på CKS. I rapporten undersöker författarna hur regioners och kommuners planering kan bidra till hållbar utveckling.

I dagsläget har kommuner och regioner ofta fokus på tillväxt i sin planering och sitt beslutsfattande. Det kan handla om ekonomisk tillväxt, tillväxtdriven stadsutveckling eller befolkningstillväxt. Författarna menar att det här är något som kan stå i vägen för att tänka om och tänka nytt och att det behövs en rejäl omställning för att åstadkomma hållbara samhällen och hållbara framtider. Då behövs också alternativa sätt att tänka och planera som leder i en annan riktning.

Bild pĂ„ universitetslektor Åsa Svenfelt
Fotograf: Marie-Louise Elebring
I undersökningen intervjuas kommuner och regioner som minskar fokus på tillväxt och i stället planerar och fattar beslut med människors välmående och andra hållbarhetsmål i fokus. Författarna vill ta reda på varför man har utvecklat eller börjat använda dessa alternativa modeller och vilken inverkan man upplever att det har fått på kommunen eller regionen.

– Vårt huvudsyfte är att undersöka vad planeringsinitiativ utan primärt fokus på tillväxt skulle kunna bidra med för att åstadkomma hållbar utveckling så väl lokalt som regionalt, säger Åsa Svenfelt.

Etablerade normer utmanas

En av rapportens slutsatser är att några av kommunernas och regionernas alternativa initiativ handlar om att följa utvecklingen med andra typer av mått som kompletterar mer tillväxtorienterade mått. Andra initiativ går längre och försöker förändra utvecklingen och planeringen. Detta kan leda till nytänkande och till att etablerade normer och arbetssätt utmanas.

– En annan viktig slutsats är att, oavsett tillvägagångssätt, har de kommuner och regioner vi intervjuat möjliggjort samtal och dialoger kring hållbarhetsfrågor i ett bredare perspektiv, både i och utanför den egna organisationen, säger Åsa Svenfelt och fortsätter;

– Det finns också exempel på kommuner och regioner som engagerat medborgare och andra lokala aktörer för att samskapa visioner och underlag för planering av hållbar

Bild pÄ en kvinna med ljust hÄr och vit blus som stÄr pÄ en bro med en arm pÄ rÀcket
Maria Jansson, forskningsassistent på CKS.
utveckling med hjälp av de alternativa planeringsinitiativen.

Diskussionen om ekonomisk tillväxt och kopplingen till hållbar utveckling har pågått länge, och Åsa Svenfelt tycker att det är intressant att fler kommuner och regioner nu börjar fundera på och arbetar med hur de ska komma bort från tillväxttänkandet och sätta andra värden i fokus.

– Det är en intressant utveckling som vi gärna vill fortsätta att följa, avslutar hon.

------------------------------------------------------------

Projektet är en del av

Läs fler nyheter från CKS

SlÀtt med vindkraftverk och elledningar

När hållbar omställning skaver

Det är ofta på kommunal nivå som hållbar omställning blir verklighet, men när hållbarhetsmål möter människors vardag uppstår inte sällan spänningar och konflikter. En ny CKS-rapport lyfter situationer då omställningen skaver.

En grupp mÀnniskor som gÄr i bakgrunden och en tegelvÀgg i förgrunden.

Invånares upplevelser som mått på sociala insatser - medel till nytt projekt

Hur kan invånarnas egna erfarenheter användas för att förbättra socialtjänst och hälso- och sjukvård? Ett nytt projekt har fått medel från Vinnova för att ta fram sätt för invånare att vara med och utvärdera sociala insatser.

Matlagning.

Växtbaserad mat bör vara förstahandsvalet, menar LiU-forskare

Det är välkänt att vi alla borde äta mindre kött? Men varför går förändringen så långsamt? Och varför är måltider med kött nästan alltid förstahandsvalet?

Relaterat innehåll

Senaste nytt från LiU

En grupp mÀnniskor som sitter runt ett bord med bÀrbara datorer.

Utvecklar framtidens AI-styrda drönarsvärmar

Studenter och doktorander utforskade hur AI-styrda drönarsvärmar kan samordna sökinsatser och fatta egna beslut. I en internationell utvecklingstävling testade de lösningar med potential att användas inom både försvar och krishantering.

En manlig lÀkare med glasögon som tittar in i en kuvös.

De vill ge för tidigt födda barn en bättre start i livet

Svensk sjukvård räddar i dag allt mindre och skörare barn. Forskare i ÌÇĐÄֱȄ vill förstå hur hjärnan och blodcirkulationen påverkas när livet börjar flera månader för tidigt. Till sin hjälp har de en specialbyggd kuvös.

Ett trÀd med orangea löv framför en hög byggnad.

Miljonbidrag till forskning om att växa upp i en digital värld

Barns digitala liv, lärande och välbefinnande är ett av sju forskningsprojekt vid ÌÇĐÄֱȄs universitet som får bidrag från Forte. Totalt får projekt från LiU drygt 33 miljoner kronor till forskning inom hälsa, arbetsliv och välfärd.