De globala målen i Agenda 2030 omfattar alla dimensioner av hållbarhet och det krävs ett engagemang från hela samhället, på alla nivåer, för att bidra till att målen uppfylls. Den lokala nivån lyfts fram som central i implementeringen och här spelar kommunerna, som står för kontinuitet och långsiktighet i det lokala och regionala hållbarhetsarbetet, en viktig roll.
Men implementeringen av målen på lokal nivå har visat sig vara komplex. Intern samordning och extern samverkan är viktiga framgångsfaktorer som inte alltid är helt lätta att nå. Det visar en ny rapport från Centrum för kommunstrategiska studier, CKS, som bland annat analyserar hur kommuner organiserar sig för att ta sig an de globala målen i Agenda 2030.
Foto PETER HOLGERSSON
Sara Gustafsson är professor i miljöteknik och huvudförfattare till rapporten. Hon menar att kommunerna måste våga ta taktpinnen genom att skapa plattformar och ta sig an samordnande roller för strategisk samverkan kring hållbarhetsfrågor.
– Begreppet ”hållbar utveckling” har i praktiken främst handlad om miljöperspektivet och har ibland uppfattats som kidnappat av miljöexperter. Men i och med Agenda 2030 har det skett ett skifte mot fokus på ett integrerat angreppssätt till hållbar utveckling. Det handlar om komplexa samhällsutmaningar som inte en enskild organisation kan lösa, säger Sara Gustafsson.
Något som kan vara en utmaning eftersom såväl interna förvaltningar som olika externa samhällsaktörer har olika uppdrag, agendor, ambitioner och mål. I CKS-rapporten ”Globala målen blir lokala - men hur? Om kommuners interna organisering och externa samverkan för hållbar utveckling” har författarna tittat på tre olika studier med olika perspektiv på samordning och samverkan.
Intern samverkan
– För att lyckas med hållbarhetsarbetet måste kommunerna lyfta blicken och jobba betydligt bredare över de organisatoriska gränserna. Det är en nödvändighet med en genomtänkt samordning mellan förvaltningar inom en kommun, säger Sara Gustafsson.
Ett av fallen som undersöks i rapporten är Växjö kommun, som kan ses som en föregångare. Här har organiseringen av det interna arbetet lett till ett framgångsrikt jobb med hållbarhetsfrågor.
– Växjö kommun har jobbat systematiskt med hållbarhetsfrågor sedan 2010-talet, något som gjorde det betydligt lättare för dem att ta till sig arbetet med de globala hållbarhetsmålen när det blev skarpt läge i början av 2016, säger Sara Gustafsson.
– En annan lärdom från Växjö är vikten av politiskt stöd. Hållbarhetsfrågor ligger högt upp på den politiska agendan i Växjö, mycket tack vare ett välorganiserat nära samarbete med politiken, fortsätter Gustafsson.
Extern samverkan
Uppsala kommun, med extern samverkan i fokus, har bland annat jobbat med det så kallade klimatprotokollet. Medverkande aktörer skriver på ett treårskontrakt som bland annatBrita Hermelin är professor i kulturgeografi vid CKS Foto Anna Valentinsson lyfter hur samverkan ska fungera och vilket ansvar de olika aktörerna har. Här menar Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på CKS och en av författarna till rapporten, att klimatprotokollet skapar en ömsesidig förväntan på varandra, på att jobba tillsammans och att även spegla frågorna in i den egna organisationen.
– Fler aktörer i Uppsala, som till exempel ideella organisationer och föreningar, har knutit sig till klimatprotokollet för att man ser värdet av att jobba tillsammans. Kommunen står för kompetensen och leder processen, men arbetet sker gemensamt.
Regionala plattformen i Östergötland
Det tredje fallet har ett regionalt fokus. Där har författarna tittat på den regionala plattformen, ett initiativ av Region Östergötland och Länsstyrelsen Östergötland som syftar till att sätta länet på kartan i hållbarhetsfrågor. Plattformen började byggas upp 2018. Då väcktes många frågor och en hel del är fortfarande oklart kring organisering och samverkan.
– Det här initiativet visar tydligt att samverkan är viktigt men det är svårt att bygga upp. Frågor om konkreta mål och ansvarsfördelning blir centrala. Vem ska ta ledartröjan och vilken är den gemensamma riktningen? Frågor som behöver ställas men som kanske är svåra att besvara, eftersom hållbar utveckling kan betyda olika saker för olika organisationer, säger Sara Gustafsson.
Den viktigaste slutsatsen av undersökningen, konstaterar Gustafsson, är att det finns höga förväntningar på kommunerna att driva, samordna och samverka kring Agenda 2030 och de globala hållbarhetsmålen. Kommunernas uppdrag genomsyras av Agenda 2030 och de måste våga leva upp till förväntningarna och ta taktpinnen.
Venus Krantz, doktorand i Hållbara system på Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, IEI Foto Mikael Sönne
---------------------------------------------
CKS-rapporten ”Globala målen blir lokala - men hur? Om kommuners interna organisering och externa samverkan för hållbar utveckling” är skriven av Sara Gustafsson, föreståndare på CKS och biträdande professor i miljöteknik, Brita Hermelin, professor i kulturgeografi på CKS och Venus Krantz, doktorand i Hållbara system.
